Fru talman! Konstitutionsutskottets uppgift är att granska regeringen och statsrådens tjänsteutövning. Som vi har hört här i dag är det en av riksdagens viktigaste kontrollfunktioner, och kontrollerat har vi sannerligen gjort denna vår.

I en demokrati räcker det inte att beslut fattas formellt korrekt, utan makten måste också utövas på ett sätt som inger förtroende hos medborgarna. Därför betonar utskottet vikten av att statsråd agerar så att det inte ens uppstår misstanke om att privata intressen kan påverka offentliga beslut. Jag vill därför särskilt beröra de ärenden i denna granskning som handlar om statsrådens aktieinnehav och jävsfrågor.

Först gäller det utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Den 29 maj 2024 köpte utrikesministern aktier i ett it- och försvarsbolag för cirka 10 000 kronor. Samtidigt pågick förhandlingar inom Försvarets materielverk om en omfattande beställning av stridsfordon där bolagets utrustning skulle ingå. Senare deltog statsrådet i ett regeringsbeslut om att bemyndiga försvaret att genomföra köpet.

Utskottet konstaterar att bolaget inte var formell part i ärendet och att det inte framkommit något som tyder på insiderbrott eller otillbörligt agerande. Aktieinnehavet var dessutom begränsat, och aktierna såldes senare. Men samtidigt menar utskottet att situationen ändå riskerade att ge upphov till misstankar om intressekonflikt. En annan omständighet är att aktieköpet anmäldes för sent till Regeringskansliet, vilket försvårade möjligheten att upptäcka och hantera en eventuell jävssituation.

Fru talman! Regeringsformen är tydlig: Statsråd får inte handlägga ärenden där opartiskheten kan ifrågasättas på grund av personliga eller ekonomiska intressen. Men ansvaret handlar inte enbart om att undvika formellt jäv; det handlar också om omdöme och om att undvika situationer som kan skada allmänhetens förtroende. Det är faktiskt lite som i fotbolls-VM – ni vet det här med VAR. VAR fryser bilden i exakt rätt ögonblick, och vi i KU fryser stämningen på Rosenbad.

Vidare aktualiseras i granskningen liknande frågor gällande dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson. Även där handlar det om anmälningsskyldighet och vikten av transparens kring ekonomiska innehav. Utskottet konstaterar att aktieaffärer inte anmäldes utan dröjsmål, vilket försvårade möjligheten till insyn och kontroll.

Samtidigt finns det inget som tyder på att statsrådet medvetet försökt undanhålla information eller gynna sig själv ekonomiskt. Kritiken handlar snarare om bristande rutiner och vikten av att regelverket följs konsekvent och i rätt tid. Om uppgifter inte lämnas korrekt eller utan dröjsmål blir det nämligen svårare att upptäcka de olika jävssituationer som kan uppstå.

Även civilminister Erik Slottners aktieinnehav i vindkraftsbolaget Eolus har granskats. Civilministern deltog i ett regeringsbeslut kopplat till vindkraftsparken Najaderna, som drevs av ett dotterbolag till Eolus. Det bör samtidigt sägas att statsrådet hade anmält sitt aktieinnehav korrekt och tidigare också anmält jäv i andra ärenden som rörde just Eolus. Enligt egen uppgift kände han inte heller till kopplingen mellan dotterbolaget och Eolus vid tidpunkten för beslutet.

Trots detta understryker utskottet vikten av att statsråd uppmärksammar situationer där jäv eller misstanke om intressekonflikter kan uppstå. Det räcker inte att reglerna finns på papper, utan det krävs också fungerande rutiner, noggrannhet och gott omdöme.

Även granskningen av dåvarande utbildningsminister Johan Pehrson visar på liknande problematik. Flera aktieinnehav redovisades inte i de uppgifter som lämnades till Regeringskansliet. Enligt statsrådet själv berodde detta på tekniska och administrativa misstag i rapporteringen. Utskottet gör inte heller bedömningen att det har handlat om något avsiktligt mörkande, men konsekvensen blev ändå att möjligheten att granska eventuella intressekonflikter försvårades.

Detta illustrerar varför reglerna om anmälningsskyldighet är så viktiga. Transparens är inte en administrativ formalitet utan en förutsättning för demokrati, kontroll och förtroende. Statsråd förvaltar ett mycket stort förtroende, och därför måste kraven vara höga.

Avslutningsvis, fru talman: KU:s uppgift är inte att spekulera om motiv eller tillskriva människor avsikter som inte går att belägga. Det är inte heller KU:s uppgift att skapa politiskt spel. Uppgiften är att värna förtroendet för våra demokratiska institutioner och för det svenska statsskicket samt säkerställa att de höga krav som ställs på statsråd också efterlevs i praktiken. Det är faktiskt precis som i fotboll – VAR letar efter hands, och KU letar efter vilka händer som har varit i syltburken.

Statsråd förvaltar inte bara makt; de förvaltar också medborgarnas förtroende. Just därför behövs konstitutionsutskottet.

Detta var även mitt sista anförande för denna mandatperiod, och jag vill tacka kansliet – bland annat Judit, som sitter där borta. Jag vill tacka mina kollegor i utskottet och mina kollegor i Tidögänget. Jag tycker även att fru talmannen har varit fantastisk. Tusen tack!

(Applåder)