Fru talman! Kapitel 4 i årets granskningsbetänkande handlar, som vi har fått reda på, om statsrådens tjänsteutövning. Det handlar om något som är helt avgörande för en fungerande demokrati: förtroende. Det handlar om förtroendet för att de som styr landet gör det för Sveriges bästa, förtroendet för att beslut fattas på sakliga grunder och förtroendet för att samma regler gäller för såväl makthavare som för vanliga människor.

Fru talman! En stor del av kapitlet handlar om aktieinnehav, jäv och intressekonflikter. Under året har utskottet granskat flera olika situationer där statsråds privata ekonomiska intressen aktualiserat frågor om just förtroende. Det handlar bland annat om den tidigare utbildningsministerns anmälan av aktieinnehav och om den tidigare migrationsministerns köp och innehav av aktier. Det handlar också om den tidigare utbildningsministerns köp av aktier i ett teknikbolag efter att regeringen fattat beslut om att stärka ett forsknings- och innovationsprogram där detta bolag ingick som näringslivsrepresentant.

Utskottets granskning visar att det inte bara handlar om att undvika faktiska jävssituationer. Det handlar även om att undvika situationer som kan ge upphov till berättigade frågor om intressekonflikter och som därmed riskerar att skada förtroendet för regeringen. I flera av de granskade fallen konstaterar utskottet att hanteringen har varit bristfällig. I det mest uppmärksammade fallet, om den tidigare utbildningsministerns aktieaffärer, är utskottets bedömning ovanligt tydlig.

Utskottets granskning visar att det inte räcker att ett statsråd anser sig ha agerat korrekt. Omständigheterna kring agerandet måste tåla granskning. För en minister är det inte tillräckligt att undvika jäv, utan man ska som sagt också undvika situationer som riskerar att ens skapa misstankar om jäv. Det är just därför utskottet lägger så stor vikt vid förtroendefrågan i flera av de granskande ärendena.

Utskottet konstaterar att statsrådets agerande i sin helhet inte levde upp till de krav som följer av regeringsformen och att förtroendet för honom som statsråd därmed kan ifrågasättas. Detta går till kärnan av det förtroende som måste finnas mellan medborgarna och dem som utövar den högsta politiska makten i landet.

Fru talman! Särskilt allvarligt är ärendet som rör den tidigare utbildningsministerns aktieaffärer. Här använder utskottet ovanligt tydliga formuleringar. Utskottet konstaterar att statsrådets agerande i sin helhet inte levde upp till de krav som följer av regeringsformen och att förtroendet således kan ifrågasättas. Det är inte vardagliga formuleringar i ett granskningsbetänkande, utan det är en tydlig markering från Sveriges riksdag.

Detta illustrerar också väldigt väl varför dessa regler finns. Det är inte för att man utgår från att folk vill göra fel utan för att makthavare måste undvika situationer som kan ge upphov till misstankar om att privata intressen påverkar offentliga beslut.

Fru talman! Kapitlet innehåller även granskningar på det utrikespolitiska området. En av dessa gäller utrikesministerns uttalanden om frihetsberövade svenska medborgare i Israel.

När svenska medborgare frihetsberövas utomlands är det naturligt att frågan väcker starkt engagemang, men det är också situationer där regeringens kommunikation måste präglas av tydlighet och ansvarstagande. Uttalanden från statsråd kan få oanade konsekvenser långt ifrån Sveriges gränser. Det är därför viktigt att regeringens företrädare uttrycker sig på ett sätt som inte skapar oklarhet om Sveriges hållning eller om regeringens arbete för svenska medborgare.

Fru talman! Ett annat ärende som illustrerar vikten av tydlig och samordnad kommunikation gäller frågan om indexering av assistansersättningen. I granskningen har det framkommit att olika besked lämnats vid olika tillfällen om såväl ärendets status som regeringens avsikter. Information från Socialdepartementet, uttalanden från socialtjänstministern och senare uttalanden från finansministern gav en inte helt samstämmig bild av frågans beredning.

Utskottet konstaterar att det aktuella ärendets status och tidsplan har beskrivits på olika sätt och att det kan ifrågasättas om samordningen mellan de berörda departementen verkligen har varit tillräcklig.

Fru talman! Ett annat ärende gäller bistånds- och utrikeshandelsministerns agerande i fråga om stöd till UNRWA. Här konstaterar utskottet att Sida som statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen och ska följa den styrning som ges genom bland annat regleringsbrev och instruktion. Samtidigt fattar Sida självständiga beslut om vilka organisationer som ska få stöd inom ramen för den styrning som gäller.

I granskningen framkommer att regeringen i december 2024 beslutade att avsluta kärnstödet till UNRWA och att Sida senare gjorde bedömningen att myndigheten tills vidare inte skulle fortsätta att finansiera UNRWA:s humanitära responsarbete. Sida hade samtidigt bedömt att UNRWA hade mycket hög kapacitet att snabbt omsätta finansiering till humanitär verksamhet i Gaza. Utskottet pekar därför på de särskilda förutsättningar som gäller när biståndet är nära kopplat till utrikespolitiken.

Det finns ett behov av dialog mellan Regeringskansliet och myndigheten, men sådana kontakter måste hållas inom den formella ramen och vara mer inriktade på information än styrning. Utskottet understryker också vikten av dokumentation när regeringen preciserar eller förtydligar innebörden av sin politik gentemot en myndighet.

Det är en viktig markering. I frågor som rör stora biståndsmedel, humanitära kriser och känsliga utrikespolitiska avvägningar måste ansvarsfördelningen vara tydlig både för myndigheten och för den efterföljande demokratiska kontrollen.

Fru talman! Kapitlet innehåller också granskningar av statsråds uttalanden. Som vi har hört gäller det bland annat uttalanden om vårdköer, det finanspolitiska ramverket, assistansersättningen och utrikespolitiska frågor.

Statsråds uttalanden har stor betydelse både för allmänhetens förståelse av regeringens politik och för förtroendet för det offentliga. När olika besked lämnas i samma fråga eller när beskrivningar skiljer sig åt kan det uppstå oklarhet gällande regeringens avsikter och ställningstaganden. Tydliga och konsekventa besked stärker förtroendet för det offentliga och gör det lättare för medborgarna att förstå regeringens politik.

Fru talman! Det finns en tydlig röd tråd genom hela kapitlet: Makt kräver ansvar, makt kräver omdöme och makt kräver integritet. Den som fått väljarnas förtroende måste varje dag visa sig värdig det förtroendet. Det handlar om hur man hanterar sina privata ekonomiska intressen, hur man fattar beslut och hur man uttalar sig. Det handlar också om hur man agerar när frågor om jäv eller intressekonflikter uppstår.

Med det, fru talman, tackar jag för mig – inte bara för i dag utan för gott! Jag vill därför rikta ett tack till er, mina kära utskottskollegor, efter fem fantastiska år. Det senaste året har varit lite turbulent, men personkemiskt – när man pratar med er alla på resor eller över en kopp kaffe – känns det bra. Jag tycker att vi jobbar bra ihop. Och som sagt: Lite motsättningar får man tåla!

Tack också till alla er talmän och anställda vid riksdagen! Ni har varit fantastiska barnvakter åt mig i alla år. Det största tacket går dock till ett helt fantastiskt presidium, som vägleder och gör oss till mindre förvirrade personer.

(Applåder)