Fru talman! Att vi har kunniga, opolitiska tjänstemän som står för kontinuitet och stabilitet när vi politiker kan bytas ut vart fjärde år är vitalt för vår demokrati. De står för expertisen när det gäller till exempel ekonomistyrning och lagstiftningsprocesser. De hjälper oss med underlag som belyser frågor från olika håll. De uppdaterar oss om forskning och effektiva metoder för att nå våra politiska mål.

Lika viktigt är det att tjänstemännen är beredda att jobba med de arbetsuppgifter och nya riktlinjer som följer av ett regeringsskifte eftersom det är så vi folkvalda kan få genomslag för den politik vi lovat väljarna. Det är dock inte detsamma som att tjänstemän alltid ska vara lojala i den meningen att de ska lyda och bocka och buga för oss politiker. De ska agera sakligt och opartiskt oavsett sina egna preferenser i en politisk fråga men också oavsett vad vi politiker vill höra.

I Regeringskansliets etiska riktlinjer anges det att de som arbetar där ska visa integritet och gott omdöme och ett etiskt förhållningssätt som väcker respekt.

Fru talman! Det finns två ärenden i årets granskning som särskilt berör de här grundläggande frågorna om rollen och ansvaret för de offentliganställda tjänstemännen.

Den ena behandlar det så kallade tjänstemannauppropet, som varit uppe tidigare i debatten här. Det innebar, som åhörarna har hört, att ett antal anställda på Regeringskansliet i ett brev framförde att de ville ha svar från sin högsta chef om hur man förväntas agera om den statliga värdegrunden för tjänstemännen kommer i konflikt med lojalitetskravet till den tillträdande regeringen. Det skedde i september 2018 och anmäldes först i höstas.

Den andra anmälan rör behandlingen av och lönesättningen och karriärutvecklingen för just de tjänstemän som skrev under det här brevet och andra personer som uppfattas som obekväma.

I tidningen Dagens ETC framför ett antal personer oro för att det finns svarta listor där man kan bli uppsatt om man antas vara politisk motståndare till framför allt Sverigedemokraterna.

Fru talman! I utskottets granskning har det ingått att ta reda på hur man säkerställer att det är sakliga grunder som förtjänst och skicklighet som ligger till grund för jobberbjudanden och lönesättning på Regeringskansliet. Vi kan tillsammans konstatera att riktlinjer och processer finns på plats.

I granskningen har Regeringskansliet också framfört att man inte dokumenterar opolitiska tjänstemäns partitillhörighet eller personliga politiska uppfattningar.

Det är även tydligt i svaren från Regeringskansliet att Sverigedemokraternas samordningskansli inte är formellt inblandat i vare sig tillsättning av tjänster eller lönesättning. Det är ett välkommet besked, fru talman, för är det något den här granskningsomgången har visat är det att Sverigedemokraterna inte alltid förstår skillnaden mellan att som tjänsteman agera sakligt utifrån sin sakkunskap och sitt ansvar och att motarbeta politiskt fattade beslut. Det visar inte minst ärendet som rör deras biståndsorganisation, Hepatica, som kommer i nästa avsnitt.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis framföra att det här inte är enkla frågor och att det är lätt att trampa fel, både för anställda och för politiker. Rollfördelning och gränsdragningar behöver kunna diskuteras i våra politiskt styrda organisationer på alla nivåer – region, kommun och riksdag – och både anställda emellan och av medarbetare och politiker tillsammans. Jag hoppas att det arbete som görs i konstitutionsutskottet stärker förmågan att hantera den här svåra gränsdragningsproblematiken.