Fru talman! Jag vet att jag pratar för alla i utskottet när jag tackar Lena Malm för den oerhört goda tårtan. Hon får gärna återkomma till utskottet som ersättare för andra ledamöter i framtiden!

Fru talman! Nu ska jag bli lite allvarligare och prata om ett ärende i kapitel 3.

Utskottet har granskat regeringens hantering av säkerhetsbrister vid Lantmäteriet. Under granskningens gång blev det nog uppenbart för oss alla att säkerhetsbristerna inom Lantmäteriet varit avsevärt större än vad som först framkom och att konsekvenserna för Sveriges säkerhet är svåra att överblicka. Regeringens egen utredare konstaterade i år att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och försvarshemligheter varit öppet tillgängliga och därmed får anses röjda.

Man har kunnat sitta på hemmaplan och samla in information om anläggningar i Sverige ur Lantmäteriets enorma databas. Att den informationen varit öppet tillgänglig under många år gör det hela än mer problematiskt. Konsekvenserna är enligt utredaren svåra att överblicka fullt ut. Enligt utredaren är det även svårt att se att skadorna kan repareras helt. Utredaren slår också fast att perspektivet är större än enbart Lantmäteriets verksamhet. Det handlar om hela Sveriges säkerhet.

Utredarens samlade slutsats är att det rör sig om allvarliga brister gällande informationssäkerhet, sekretessprövning och personuppgiftshantering. Utredaren sa faktiskt själv i samband med överlämnandet av sin utredning till regeringen att stängningen av arkivet var helt nödvändig och borde ha skett långt tidigare. Notera: Detta är vad regeringens egen utredare säger, inte vi i oppositionen.

Under våren 2024 fick Landsbygds- och infrastrukturdepartementet vid flera tillfällen information om allvarliga säkerhetsincidenter vid Lantmäteriet. Vid ett av dessa tillfällen framförde myndighetens dåvarande säkerhetsskyddschef att kundtjänsten inte genomförde någon sekretessprövning vid utlämnandet av handlingar. Dessutom kunde Lantmäteriets kunder med direktåtkomst få ut uppgifter ur databasen Arken utan sekretessgranskning. Enligt säkerhetsskyddschefen var detta något som den dåvarande gd:n ansåg inte skulle delges departementet.

Mot bakgrund av den information som departementet och ministern fick ta del av samt diskrepansen mellan generaldirektörens och säkerhetsskyddschefens analyser och slutsatser säger utskottet att det kan ifrågasättas huruvida det var tillräckligt att regeringen förlitade sig på Lantmäteriets egen bedömning av vilka åtgärder som behövde vidtas. Att efterfråga ytterligare uppgifter hade sannolikt kunnat göras. KU menar därför att infrastruktur- och bostadsministern hade kunnat efterfråga såväl ytterligare information som ett tydligare agerande från generaldirektören när det gällde de aktuella frågorna.

Fru talman! Granskningen har också omfattat den vidareförmedling av information om säkerhetsbristerna som skett inom Regeringskansliet. Det finns rutiner för hur informationsöverföring ska ske mellan departementen, och i det aktuella fallet har rutinerna följts i förhållande till och inom Statsrådsberedningen. Samtidigt kan det ifrågasättas om de befintliga rutinerna motsvarar kraven för informationsdelning när så pass allvarliga säkerhetsbrister har konstaterats. Med hänsyn till den verksamhet som Lantmäteriet bedriver och som rör stora delar av samhället anser utskottet därför att även Försvarsdepartementet borde ha informerats om säkerhetsbristerna tidigare än vad som nu skedde.

Fru talman! Det här ärendet är för mig ett enormt tydligt bristärende.