Protokoll 2025/26:141 Måndagen den 15 juni

ärendedebatt / Skärpta regler om utvisning på grund av brott
Anf. 178 Tony Haddou (V)

Fru talman! God kväll! Jag hörde här den vanliga kritiken om att dalta med kriminella och så vidare.

Brottsbekämpning är ett legitimt och viktigt samhällsintresse; det vill jag ändå inleda med att säga. Jag ska inte gå in så mycket på brottens karaktär, utvisningar och så vidare som nämndes i anförandet, utan tala om rättssäkerheten och rättsordningen och framför allt om hur regeringen hanterar de här frågorna kopplat till svensk rättsordning.

Fru talman! Under remissförfarandet framfördes omfattande och skarp kritik från ett stort antal remissinstanser mot de föreslagna skärpningar som vi hörde den moderata ledamoten prata om tidigare. På detta följde sedan Lagrådets yttrande, där förslagen tydligt avstyrktes.

Reglerna om utvisning på grund av brott ändrades så sent som i augusti 2022. En återkommande invändning från såväl remissinstanser som Lagrådet är att tiden sedan denna reform är alldeles för kort för att dess effekter ska kunna utvärderas på ett tillförlitligt sätt.

Vi i Vänsterpartiet har i tidigare motioner och omröstningar, senast i dag, motsatt oss förslag inom Tidöavtalet rörande exempelvis vandel och angiveri. Förslaget som nu läggs fram måste ses i ljuset av flera andra genomgripande reformer på migrations- och straffrättens område som regeringen genomför.

Lagrådet har särskilt betonat att det saknas tillräckliga skäl för de nya förslagen och att 2022 års reform ännu inte kunnat utvärderas på ett tillförlitligt sätt. Vi håller med och vill i detta sammanhang även framhålla att det redan i dag finns möjligheter att utvisa människor även vid lägre straffvärden, beroende på återfallsrisk och brottets karaktär.

Brottsförebyggande rådet har dessutom i sitt remissvar tydligt visat att de förväntade brottsförebyggande effekterna av de föreslagna skärpningar som vi debatterar i dag är mycket begränsade.

Fru talman! När det gäller förslaget att åklagare ska vara skyldiga att yrka på utvisning i alla utvisningsgrundande fall anför Lagrådet bland annat: ”Att gå fram med ett förslag som har utsatts för en så massiv och enligt Lagrådets uppfattning befogad kritik från remissinstanser med stor kunskap och omfattande erfarenhet på området är inte rimligt. Den föreslagna ordningen är inte bara systemfrämmande. Den är också oförsvarlig både av effektivitetsskäl och av hänsyn till alla tilltalade som i rättegången ska hotas med utvisning, trots att det för den som framställer utvisningsyrkandet står klart att utvisning inte kommer att ske.”

Vänsterpartiet instämmer i denna kritik. Förslaget strider mot åklagarens objektivitetsplikt och riskerar att undergräva förtroendet för rättsväsendet. Det är enligt oss anmärkningsvärt att regeringen går vidare med förslag som mött så omfattande och kvalificerad kritik. Regeringens handlande väcker allvarliga frågor om lagstiftningsprocessens inriktning.

När åklagare i dag begär utvisning görs en bedömning med argument för eller mot för att avgöra ifall begäran förväntas nå framgång i domstol, precis som med en fällande dom innan åtal. Med detta förslag ska dock åklagare inte längre göra den avvägningen. I stället får de alltid skyldighet att yrka på utvisning, även när begäran saknar grund och även i fall där åklagaren är säker på att personen i fråga inte kommer att utvisas. Detta är ett ingrepp i åklagarens saklighet, objektivitet och inte minst självständighet.

Kritiken delas av flera tunga remissinstanser, som jag var inne på. Civil Rights Defenders avstyrker samtliga huvudförslag och pekar även på att utredningens direktiv varit alltför styrande. Delegationen för migrationsstudier framhåller att flera förslag riskerar att strida mot EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden, särskilt vad gäller proportionalitet, barns rättigheter och hanteringen av verkställighetshinder. Sveriges advokatsamfund varnar för negativa effekter på rättsprocessen, såsom minskad benägenhet att erkänna brott eller medverka i utredningar. Diskrimineringsombudsmannen lyfter risker och pekar på svårigheten att överblicka de samlade konsekvenserna av de parallella reformerna.

Med det sagt, fru talman, vill jag yrka avslag på propositionen och bifall till reservation 1 i betänkandet.