Fru talman! Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin vårgranskning av regeringen.

För mig som suttit i utskottet i drygt ett halvår har det gett nya insikter om KU:s roll men också KU:s vikt för demokratin – en demokrati som vi i mångt och mycket tar för given men som vi alla som bor och verkar i Sverige har en uppgift att vårda.

Det kan givetvis ske i olika grad. För mig personligen innebär det att jag engagerar mig i ett politiskt parti och söker stöd att vårda medborgarnas röst i en beslutande församling. För andra kan det handla om att använda sina demokratiska rättigheter, till exempel genom att rösta i val, följa samhällsdebatten och uttrycka sina åsikter på ett respektfullt sätt.

Konstitutionsutskottet har en viktig roll i det svenska demokratiska systemet genom att granska regeringens arbete och säkerställa att ministrar följer lagar, regler och grundlagar. Granskningen ska ske ur en konstitutionell synvinkel, inte en politisk. I sin tur bidrar det till öppenhet, ansvarstagande och kontroll av den politiska makten, vilket förhoppningsvis stärker medborgarnas förtroende för demokratin.

Fru talman! Betänkandet vi hanterar i dag är liksom tidigare år omfattande och visar på de i många fall djupgående och detaljerade granskningar som KU gjort. Granskningarna sker främst genom att man ställer skriftliga frågor i varje ärende till Regeringskansliet och de personer som berörs av de enskilda granskningsärendena. I ett antal ärenden har det dessutom skett utfrågningar med statsråd och andra relevanta personer.

I kapitel 1 och 2 – Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen och Handläggningen av vissa regeringsärenden m.m. som vi hanterar nu är det 13 ärenden. Jag tänker beröra ett par av dessa.

Fru talman! När det gäller ärendet Utlämnande av allmänna handlingar hos Statsrådsberedningen vill jag lyfta fram följande: Rätten att ta del av allmänna handlingar är en viktig del av den svenska demokratin. Den ger medborgarna möjlighet att få insyn i myndigheternas arbete och bidrar samtidigt till öppenhet, debatt och granskning av offentliga verksamheter. Men för att denna rättighet ska fungera i praktiken måste myndigheter behandla begäran om utlämnande av handlingar så snabbt som möjligt. I de flesta fall ska den som begär ut en handling få besked samma dag. Om myndigheten behöver undersöka om handlingen kan lämnas ut får det dock ta något längre tid.

Det här fungerar i hög grad. Det kan dock konstateras att flera av de aktuella framställningarna borde ha besvarats snabbare. I dessa fall tog det helt enkelt oacceptabelt lång tid. Jag vill också betona vikten av registrering, det vill säga diarieföring, för att garantera och underlätta allmänhetens tillgång till allmänna handlingar. Regeringskansliet ska ha en uppbyggd kapacitet för att hantera utlämnandeärenden skyndsamt, även när trycket är högt.

Det är positivt att det inom Regeringskansliet genomförts utbildningsinsatser och att det rekryteras nya medarbetare för att även framgent kunna säkerställa att skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen upprätthålls.

Fru talman! Jag övergår nu till att prata om det ärende som rör Sveriges överenskommelse med Somalia om bistånd och migration. Granskningen i detta ärende har sin grund i ett omfattande material som delvis innehåller uppgifter som omfattas av sekretess. Det leder till att utskottets ställningstagande och vårt sätt att hantera ärendet här i kammaren behöver hållas på en övergripande nivå. Ärendet har också fått stor medial uppmärksamhet både när det gäller KU-anmälningar och under hanteringen av ärendet.

Regeringen har presenterat en reformagenda för svenskt bistånd som bland annat innebär att delar av utvecklingsbiståndet kan villkoras i syfte att få mottagarländer att samarbeta med Sverige i frågor om återtagande av sina medborgare. Denna omläggning är förankrad i utrikesutskottet och i riksdagen, exempelvis via budgetpropositionen.

Överenskommelsen förankrades inte i utrikesnämnden av skälet att det inte bedömdes vara en fråga av stor vikt för Sverige i just utrikespolitiken. Den kan man såklart tycka olika om rent politiskt, men vår uppgift är att granska det konstitutionella.

Granskningen har visat att överenskommelsen inte innefattar några rättsligt bindande förpliktelser för Sverige som stat. Det är ingen internationell överenskommelse i regeringsformens bemärkelse utan en informell överenskommelse utan rättsligt bindande åtaganden.

Fru talman! Gällande det aktuella ärendet, Sveriges överenskommelse med Somalia om bistånd och migration, vill jag nämna en del ur utskottets ställningstagande som handlar om dialogen, samordningen och styrningen av expertmyndigheterna. I granskningen har det framkommit att överenskommelsens genomförande inte varit fullt ut samordnad i berörda delar av den svenska förvaltningen. Det gäller bland annat dialogen mellan regeringen och Sida samt inom myndigheterna.

När det gäller bistånd finns en viss komplexitet då biståndsstrategier – det vill säga regeringsbeslut – avslutas, förlängs eller uppstår under mandatperioderna, vilket i praktiken betyder att regeringar ärver tidigare regeringars biståndspolitik till dess att den ändras. Regeringen ändrade regleringsbrevet i maj 2025, vilket möjliggjorde den aktuella biståndsinsatsen.

När det gäller frågan om kontroll och uppföljning av biståndsinsatserna konstateras att respektive samarbetsorganisation ska säkerställa att stödet används på ett korrekt sätt. Det är också angeläget att svenska myndigheter följer och tar del av rapporter om biståndets användning för att vid behov kunna vidta åtgärder för att förhindra att biståndsmedel betalas ut i strid med gällande regelverk.

Fru talman! Sammantaget har vi kunnat identifiera vissa delar som hade kunnat fungera bättre, men inga formella fel har begåtts. Därmed är inte granskningen ur vår synvinkel ett bristärende utan möjligtvis den gode revisorns konstateranden.