Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen, och jag yrkar även bifall till reservation 6.

Herr talman! Skogen är viktig för Sverige. Den betyder mycket för jobben, företagandet, klimatomställningen och hela landsbygden.

För många skogsägare är skogen också något mycket personligt. Det är mark som har gått i arv i generationer. Det är skog som man själv har planterat, röjt och gallrat och som man hoppas kunna lämna vidare i gott skick. Därför är skogspolitik viktigt. Det handlar inte bara om regler och paragrafer, utan det handlar om vilka förutsättningar människor ska ha för att bruka och utveckla sin mark.

Jag kan inte låta bli att kommentera några saker som har sagts i dag. Det har varit lite diskussioner om norra Sverige och att det skulle vara synd om folk om man avverkar skog runt knuten eftersom det blir tråkigt för dem som bor där.

För oss som bor och lever på landsbygden i norra Sverige, säkert också på andra ställen, är skogsbruk livet. Det är det som gör att våra byar och samhällen många gånger över huvud taget existerar, att vi har jobb att gå till, att huspriserna är någorlunda höga och att boende i omgivande byar kan arbeta i byn där skogsbruket finns. Skogsbruket kan vara orsaken till att vägen byggs. Den skulle kanske aldrig byggas om det inte var så att skogstransporter gick på den vägen.

För mig är skogsavverkning och skogsbruk liv på landsbygden. Vi är inte så bortskämda med jobb. Det finns inte några stora arbetsmarknader i närheten. Det är tråkigt att den delen inte förs fram.

Jag skulle vilja påpeka en annan sak. Det är märkligt att en del av oss i salen pratar om biologisk mångfald men nämner ingenting om klimat. Skogen är inte bara en kolsänka där den står, utan den betyder jättemycket för att byta ut produkter som i dag kommer från fossila bränslen. Det om något är viktigt att ta upp.

Sedan var det frågan om naturskogar. Jag bor nära fjälltrakterna i Norrlands inland, och jag kan säga att över 1 miljon hektar fjällskog är avsatt som naturskog. Det är också naturskog.

När jag hör företrädare för exempelvis Miljöpartiet stå i tv och säga att naturskogarna kommer att vara borta inom 25 år tycker jag att de töjer på sanningen.

Herr talman! Regeringens proposition innehåller flera förslag som syftar till att förenkla för Sveriges skogsägare, vilket är väldigt positivt. En hel del går i rätt riktning, och vi välkomnar förslagen som stärker äganderätten och minskar onödigt krångel.

Men jag och Centerpartiet hade nog hoppats på att propositionen skulle vara något mer omfattande och innehålla fler av alla de kloka förslag utredaren Göran Örlander tog fram. Problemet är inte det som står i propositionen, herr talman, utan det som saknas.

Skogsutredningen hade i uppdrag att ta fram reformer som stärker äganderätten och samtidigt skapar bättre förutsättningar för ett aktivt och hållbart skogsbruk. Utredaren gjorde ett omfattande arbete och lade som sagt fram många viktiga förslag. Regeringen har i dagsläget gått vidare med en mindre del, och det är väl det min kritik gäller.

Något jag vill betona är skogens klimatnytta, och utredaren skrev en hel del om detta. I dag talar vi ofta om klimatnytta som hur mycket kol som lagras i stående skog. Det är förstås viktigt, men det är inte hela bilden. Låt mig ta ett exempel. Om ett träd står i skogen binder det kol, vilket är bra. Men om trädet avverkas och används för att bygga hus i trä i stället för i betong kan utsläpp från byggande minska, om restprodukterna används till biodrivmedel kan de ersätta fossil diesel och om träfiber används i förpackningar eller textilier kan de ersätta plast och andra fossilbaserade material. Det är också klimatnytta.

Utredaren föreslog också att Sverige borde utveckla ett bredare sätt att mäta skogens klimatnytta. I dag tittar vi främst på hur mycket kol som lagras i den stående skogen, och utredaren menar att detta mått är för snävt och inte fångar hela skogens bidrag till klimatomställningen. Uppsidan med ett bredare mått är att vi får ett bättre beslutsunderlag och kan fatta mer välgrundade beslut om hur skogen bäst bidrar till klimatet både som kolsänka och som förnybar råvarukälla, och då till mer än bara papper. Det förslaget hade Centerpartiet gärna sett i propositionen.

Jag tror att detta hade varit bra, för i många nyhetsinslag och debatter lyfts det bara fram att skogen ska stå där den står och inte avverkas för att den är den bästa kolsänkan. Men att skogen är så mycket mer och exempelvis kan användas för att ersätta produkter som i dag baseras på fossila råvaror är viktig information som behöver gå ut till allmänheten.

Herr talman! Så till samrådsplikten. Till viss del finns detta med i propositionen, och i grunden delar Centerpartiet regeringens ambition. Färre skogsbruksåtgärder ska kräva samråd, vilket kan minska byråkratin för skogsägarna. Det är bra. Men här finns ett problem: Vi vet ännu inte vilka åtgärder som i framtiden kommer att kräva samråd. Om samråd bara krävs i ett fåtal tydligt känsliga situationer blir det en verklig förenkling. Men om många vanliga skogsbruksåtgärder fortfarande omfattas blir förändringen betydligt mindre. Här finns viss kritik, för riksdagen förväntas ta ställning till reformen innan det går att bedöma hur stor förenklingen faktiskt blir.

Herr talman! Det kanske viktigaste som saknas i propositionen är ett tydligt paket för att öka skogens tillväxt. Detta är avgörande, inte minst om Sverige ska minska sitt beroende av olja och gas. Fossilbaserade drivmedel, byggmaterial och produkter ska ersättas med förnybara alternativ. Men varifrån ska de förnybara råvarorna komma? Ett viktigt svar är: från den svenska skogen. Men om vi vill använda mer biobaserade material behöver vi också producera mer råvara på ett hållbart sätt.

Då spelar modern skogsskötsel stor roll. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är regler som avgör hur mycket skog som produceras. Kunskap och investeringar spelar också stor roll. Två skogsägare kan ha liknande mark och liknande förutsättningar. Men om den ena får bättre rådgivning, använder bättre plantor och gallrar vid rätt tidpunkt kan den skogen efter några decennier ge betydligt mer virke av bättre kvalitet. Därför räcker det inte att enbart förenkla regler. Vi behöver också fler insatser som stärker skogsbruket i praktiken.

Här är utredaren tydlig. Det är i första hand skogsägarna och skogsnäringen som står för investeringarna i skogen. Statens roll är inte att själv göra investeringarna utan att skapa villkor som gör det mer attraktivt och möjligt att investera.

Utredaren lyfte bland annat fram att staten kan bidra genom bättre rådgivning, kunskapsöverföring och forskning. Det kan handla om hur framtidens skogar ska klara torka, stormar och skadeangrepp bättre samtidigt som de producerar mer råvara på ett hållbart sätt. Det kan även gälla forskning och satsningar på bättre plantmaterial, förädlat skogsodlingsmaterial och ny teknik som kan öka tillväxten och stärka skogens produktionsförmåga. Det kan också vara bättre stöd till skogsägare när det gäller gallring, föryngring och klimatanpassning.

Det är denna helhet som saknas i propositionen men som jag hoppas ska lyftas fram så småningom.

Herr talman! Avslutningsvis: Skogsbruk är långsiktigt. En skogsägare fattar inte beslut i fyraårscykler, utan många beslut fattas i perspektiv på 30, 50 eller 80 år. Därför behöver skogspolitiken också vara långsiktig och förutsägbar. Propositionen tar steg i rätt riktning, men det behövs lite mer. Vi behöver bli bättre på att mäta skogens klimatnytta, vi behöver tydligare regler och vi behöver bättre förutsättningar för att öka tillväxten på ett hållbart sätt.

Sveriges skogsägare fattar långsiktiga beslut varje dag. Det borde politiken också göra.

(Applåder)