Herr talman! Som värmlänning tycker jag att det är väldigt kul att få ha en kväll i kammaren då vi debatterar skog och till och med har flera debatter om skogen.

Regeringen presenterar i och med den här propositionen den största skogsreformen sedan 1993 – ett årtal som har nämnts tidigare i debatten – för tydligare regler, rimligare villkor och stärkt äganderätt för landets skogsägare. En framtida ändamålsenlig skogspolitik bör främja ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som skapar drivkraft i arbetet för ökad skoglig tillväxt och ökad tillgång på hållbart producerad inhemsk biomassa.

Herr talman! Om vi begränsar det svenska skogsbruket måste råvarorna komma någon annanstans ifrån. Då är sannolikheten stor att det blir import från länder som har betydligt sämre hållbarhet än vad vi har i det svenska skogsbruket. Inhemsk biomassa är det absolut bästa ur en mängd synvinklar.

Sveriges välstånd växte formligen fram ur skogen. Virket från våra skogar finansierade utbyggnad av infrastruktur och fabriker – ja, hela samhällsbygget. Generationer av svenskar har fått arbete, inkomster och framtidstro tack vare den skog som fortfarande täcker omkring 70 procent av vårt land.

Som min kollega John Widegren var inne på är det väldigt mycket känslor i skogsdebatten. Vi får höra att vi inte har någon skog. Sverige är alltså fortfarande till 70 procent täckt av skog. Enligt Riksskogstaxeringen har vi mer än dubbelt så stor skogsvolym i dag som vi hade för 100 år sedan. Då har vi samtidigt avverkat fyra gånger den tillväxten.

Skogen har varit helt bärande i att vi tagit oss dit där vi är i dag. Det är inte en slump att kammaren här i Sveriges riksdag ser ut som den gör, med väldigt mycket trä och trävitt. Det finns en anledning till detta, herr talman.

Utan skogen hade vi heller inte kunnat göra den resa som vi gjort när det gäller malmen. Utan skog och träkol hade vi till exempel inte kunnat utvinna allt järn som vi utvunnit ur malmen.

Skogen har alltså varit viktig även för andra bärande delar i Aktiebolaget Sverige. Den är dessutom vår största konkurrensfördel när det gäller omställningen till icke-fossilt.

Skogen har i dag ett exportvärde på 185 miljarder kronor. Skogsnäringen, med binäringar, sätter 140 000 personer i arbete. Det är helt avgörande för oss i Sverige och för våra landsbygder att vi har ett väl fungerande skogsbruk som leder till att vi får jobb och skatteintäkter som håller Sveriges landsbygder levande.

Som jag sa är skogen också vår stora konkurrensfördel i omställningen, både som kolsänka och som substitution. Vi kan byta ut CO2-intensiva material som stål och betong mot produkter från skogen – produkter i trä. Då tar vi vara på skogens fulla potential.

Familjeskogsbruket, som bedrivs av de små skogsägarna, är helt avgörande. Det ger intäkter som behövs för att driva jordbruksfastigheter. Familjeskogsbruket leder även till att vi har levande landsbygder. Det är jättetydligt att det inte bor så mycket folk där de stora skogsbolagen äger skogen. Där vanliga privatpersoner äger skogen bor det däremot folk – där har vi en levande landsbygd. Detta är viktigt ur väldigt många synvinklar.

Långsiktighet och rättssäkerhet var vi inne på i den tidigare debatten om artskyddet, herr talman, och det gäller även här. Det är jätteviktigt att vi kan återuppbygga tilliten mellan skogsbrukarna och staten. Frihet under ansvar har nämnts flera gånger, och det är jätteviktigt. Vi har sett hur det har gått när staten pekat med hela handen i vissa skogsbruksfrågor. Till exempel skulle gran planteras näst intill överallt, och vi såg ju vad det ledde till. Contorta är en annan art som ställer till problem.

För inte så länge sedan fick man bidrag för att dika ut våtmarker. Nu ska de läggas tillbaka. Man sprutar med hormoslyr. Det är staten som har pekat med hela näven. Men de markägare som har tänkt själva och som har jobbat efter eget huvud har en skog som verkligen är väl värd namnet.

Flera delar i propositionen är jätteviktiga. Samrådsskyldigheten har varit uppe i tidigare replikskiften och anföranden. Att skogsbruksåtgärder inte längre automatiskt ska omfattas av samrådsskyldighet är kanske den största förändringen. I stället ska det komma en tydlighet genom en förordning så att skogsägaren ska veta vad som gäller. Vi ska inte ska ha den otydlighet som vi har i dag.

Det handlar om avverkningsanmälan och att tiden kortas från sex till tre veckor. I Finland är det tio dagar, och det fungerar även där.

Kunskapskrav har flera varit inne på. Det införs nu en skälighetsregel i miljöbalken för skogsbruksåtgärder för att kostnaden för att skaffa kunskap inte ska drabba den enskilde skogsägaren, och det är jätteviktigt. Det ska inte överstiga 3 procent av värdet av den berörda delen av fastigheten, för att det inte ska bli ohemult dyrt.

Det kommer också en ny ordning för överklaganden för att det ska bli större rättssäkerhet. Nu ska Skogsstyrelsen vara en part när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut. Rättssäkerheten ska alltså stärkas.

Herr talman! Ett genomgående tema är att skogsvårdslagen ska vara det primära regelverket för skogsbruket. Den blir en form av huvudlag. Jag tycker att det är helt rätt väg att gå.

Det här är inte allt. Jag skulle gärna ha haft med flera delar, men jag vet att mer bereds på Regeringskansliet. Jag ser fram emot att fler förslag kommer att läggas fram.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Eftersom det här är, vad jag vet, mitt sista anförande den här mandatperioden vill jag önska herr talmannen och övriga i talmanspresidiet, kansliet, kollegor i MJU och kollegor i MJU-kansliet en riktigt skön och trevlig sommar. Förhoppningsvis syns vi i höst igen.

(Applåder)