Fru talman! Jag tackar ledamoten Ottosson för svaret.

Problemet är att vissa delar rör det andra betänkandet och att vissa delar rör det här betänkandet. Frågorna går in i varandra, och det är därför det är så otroligt viktigt med helheten.

Ledamoten lyfte upp frågan om tid. Nu vet vi hur det gick med den tiden, och hur bråttom det var kan diskuteras. Det dröjde till att börja med ett och ett halvt år innan utredningen ens tillsattes. Från min sida ser jag det som att man ville sköta allt själv bakom lyckta dörrar, utan insyn och kommentarer under arbetets gång.

En annan återkommande synpunkt från både skogsägare och skogsnäringen är behovet av tydliga spelregler, som jag pratade om i mitt anförande. Samtidigt pågår fortfarande diskussioner om definitioner, om gammelskog, naturskog och urskog. Det finns en osäkerhet om vilka arealer som i framtiden kan komma att omfattas av olika skyddsformer. Om vi inte ens vet och är överens om vad som ska räknas som viktig gammal skog med höga naturvärden, hur ska då skogsägare kunna veta vilka spelregler som gäller framöver? Tycker ledamoten att regeringen har gett de besked som krävs här, eller delar ledamoten min uppfattning att regeringen behöver ge betydligt tydligare besked om vad och hur mycket som faktiskt ska skyddas och därmed ersättas, för att skapa långsiktigheten och förutsebarheten som skogsägarna efterfrågar?