Fru talman! Till att börja med vill jag framföra samma sak som företrädare i den här debatten tidigare har gjort. Det är ganska typiskt att ta så specifika exempel och försöka få hela debatten att handla om någonting helt annat än själva huvudproblemet.

Regeringen säger inte att varje liten företeelse ska leda till utvisning. Det står inte så i propositionen. Regeringen säger inte heller att en bagatell ska avgöra en människas framtid. Oppositionen försöker få det att låta som att det är något mer som står på spel. Jag tycker att Sverige ska kunna reagera mot annan allvarlig misskötsamhet än grov brottslighet.

Men om vi tar det specifika fallet kommer inte ett sådant ärende att leda till att man får sitt uppehållstillstånd återkallat. Det kommer att göras en samlad bedömning utifrån det som sker på individnivå. Många andra saker, till exempel anknytning, ska beaktas i varje enskilt fall.

Jag har extremt svårt att se att det kan bli så. Men om det är som i det här fallet borde man rimligtvis kunna bevisa att man har blivit utpressad och att någon annan har begått brott, till exempel en grov urkundsförfalskning, i ens namn. Det ser jag inte som några märkligheter, och det ska i så fall också framföras vid sådana ärenden.

Jag förstår inte riktigt vad det är för skrämselretorik som ledamoten Annika Hirvonen använder sig av i det här ärendet.

Jag får återkomma till fråga två i nästa replik.