Fru talman! Sverige har ett stort problem. Den som vill investera i Sverige, anställa människor, bygga fossilfri energi eller modernisera sin industri möts alltför ofta av långa, dyra och oförutsägbara tillståndsprocesser.

Konsekvenserna är inte teoretiska; de märks i verkligheten. Investeringar skjuts på framtiden. Företag väljer att etablera sig någon annanstans. Jobb som hade kunnat skapas i Sverige uteblir. Klimatinvesteringar som behövs för att minska utsläppen fastnar i byråkratiska processer. Därför måste miljöprövningen fungera bättre än den gör i dag.

”Snabba processer” är lätt att säga. Men två regeringar i rad har misslyckats radikalt med att korta dem. Det är enbart tack vare enträgen och hård påtryckning från Centerpartiet som det över huvud taget blev en utredning under den förra regeringen. Den här regeringen har inte ens lyckats genomföra de förslag som levererades.

Vi vill ändå välkomna den ambition som finns hos övriga partier och hos regeringen att reformera miljöprövningen och att nu samla kompetens i en ny miljöprövningsmyndighet. Men regeringen stannar halvvägs.

Regeringens förslag innebär att den nya myndigheten inledningsvis endast tar över de uppgifter som i dag ligger hos länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Samtidigt lämnar man andra centrala delar av miljöprövningen kvar i det nuvarande systemet. Resultatet riskerar att bli nya gränsdragningar, fler överlämningar och fortsatt splittrade processer.

Problemet med dagens system är inte för lite administration. Problemet är att ansvaret ofta är uppdelat mellan flera aktörer, och processerna blir svåröverskådliga för den som söker tillstånd. Då hjälper det inte med en ny myndighet.

Om man nu ska skapa en ny myndighet – och det ska man vara försiktig med, tycker jag – ska man göra det ordentligt. Det hade varit trevligt om den för en gångs skull hade kunnat placeras utanför Stockholm. I Västsverige, där industrin ska ställa om, i norr, där nyindustrialiseringen sker – nästan var som helst utanför Stockholms tullar hade faktiskt varit en lämplig plats.

Det gäller speciellt som Riksrevisionen också har kritiserat regeringen för att ha många myndigheter och dyra hyreslokaler i huvudstaden. 4 miljarder, säger Riksrevisionen att det hade gått att spara bara i hyreskostnader. I det läget väljer alltså regeringen att förlägga ytterligare en myndighet till Stockholm. Så mycket för den landsbygdspolitiken!

Jag är glad för att Moderaternas företrädare hade velat ha myndigheten i Halland. Tyvärr verkar det vara lite skralt med inflytandet från just den ledamoten på den här regeringen.

Den nya miljöprövningsmyndigheten borde redan från dag ett ha fått ett bredare ansvar, inklusive de ärenden som prövas i ansökningsmål i mark- och miljödomstolarna. På samma sätt kan man samla expertis och skapa tydligare ansvarsförhållanden och bygga den helhetssyn som krävs för att på allvar kunna korta handläggningssidorna och öka förutsägbarheten.

Centerpartiet skulle också vilja renodla domstolarnas roll. Domstolarna ska i första hand vara överprövande instanser. Det stärker rättssäkerheten och skapar en tydligare ordning för både verksamhetsutövare och allmänhet. Precis detta var också tanken i Miljötillståndsutredningens arbete.

Samtidigt är det viktigt att en ny myndighet får rätt förutsättningar. Vi vet ju ännu faktiskt inte fullt ut hur myndigheten ska organiseras, bemannas eller resurssättas. Vi vet inte heller hur regeringens fortsatta reformarbete kommer att se ut. Det gör att många viktiga frågor fortfarande är obesvarade. De har skickats till en utredare.

Centerpartiet anser att regeringen måste återkomma med ytterligare förslag som tydliggör myndighetens framtida roll och säkerställer att den blir stark, effektiv och långsiktigt hållbar. En sådan reform får inte fastna i ett mellansteg där problemen består men organisationen förändras. Det är där vi är nu. Den lokala kunskapen måste tas tillvara.

Alla beslut blir inte bättre bara för att de fattas i Stockholm, snarare tvärtom, även om Kristdemokraterna verkar tro att det är Stockholm som krävs för att kompetensen ska bevaras. Man undrar om det betyder att stockholmare är smartare än lantisar. Är det bättre kompetens i Stockholm än i Göteborg, i Skellefteå eller någon annanstans där industrin faktiskt finns?

Sverige behöver inte fler stuprör i miljöprövningen. Sverige behöver en samlad, effektiv och förutsägbar process som både värnar miljön och möjliggör investeringar. Därför står jag bakom reservation 3 och yrkar bifall till den.

Men det här handlar inte bara om en ny myndighet. Det handlar om mängder av regler som måste justeras, slopas eller förbättras. Det finns ett helt gäng sådana som ligger färdigutredda på regeringens bord och samlar damm. Trots att snabba tillståndsprocesser ligger högst upp bland näringslivets prioriteringar har regeringen inte gjort mycket alls. Energi- och näringsministern verkar helt ha glömt bort näringsdelen i sin portfölj.

Därför uteblir nu förslag som kortad instanskedja, tydligare direktiv från prövningsmyndigheten, begränsning av myndigheters talerätt och mycket mer, sådant som hade gjort skillnad i verkligheten. I stället har regeringen valt att prioritera införandet av en ny myndighet – i Stockholm. Det är bakvänt och kostsamt.

Det är uppenbart att det behövs ett parti i regeringen som kan och bryr sig om företagsfrågorna – ett parti som vet att statliga jobb behövs i hela landet eftersom statlig skatt betalas i hela landet, ett parti som förmår minska regelkrånglet och korta tillståndsprocesserna, inte bara inrätta nya myndigheter. Det partiet är Centerpartiet. Och Centerpartiet borde alla som bryr sig om jobbskaparnas, företagens, villkor rösta på i september. Vi vet nämligen att Sverige kan mer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)