Herr talman! Vi svenskar brukar rätt ofta skämta om oss själva och vår förvaltning med uttrycket ”In Sweden we have a system”. Oftast används det i situationer när man talar om något lite pinsamt.

När det gäller just detta med tillståndsprocesser kan vi verkligen tala om att vi har ett system som tyvärr alltför ofta tar alldeles för lång tid. Det är alldeles för dyrt, alldeles för komplicerat och alldeles för oförutsägbart. Det är alltså ett system som gör att vi verkligen kan skämta om oss själva.

Företag som vill investera i Sverige möter ofta långa och komplicerade tillståndsprocesser. Det gäller inte minst miljöprövningar som kan ta många år. Vi ska självklart värna miljön. Men vi måste också inse att jobb, industriinvesteringar, energiproduktion och ny infrastruktur inte kan vänta i ett decennium på ett besked.

Sverige behöver snabbare och mer förutsägbara processer utan att tumma på höga miljökrav. Ofantligt många aktörer pekar på hur detta med komplicerade tillståndsprocesser sätter käppar i hjulen för verksamheter som i många lägen skulle kunna bli en viktig del i omställningen.

Därför är det välkommet att det har tagits steg i rätt riktning under den här mandatperioden och att vi nu kan gå fram med den här propositionen.

Av remissvaren framgår att stödet för reformen är betydande. Inga mark- och miljödomstolar motsatte sig förslaget, och många remissinstanser tillstyrkte det eller hade inga invändningar.

Målet är nämligen tydligt. Vi ska nu få en tillståndsprövning enligt miljöbalken som förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer ”flexibel, effektiv och förutsebar”, vilket är ett citat från direktivet till Miljötillståndsutredningen. Med tanke på detta tänker jag att de förändringar som man pekar på i propositionen kommer att hjälpa oss gott på vägen.

Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att förbereda bildandet av en ny myndighet för miljöprövning med planerad verksamhetsstart den 1 juli 2027. Propositionen innehåller de lagändringar som krävs för att myndigheten ska kunna överta länsstyrelsernas nuvarande prövningsuppgifter.

Det är dock viktigt att konstatera att detta främst är en organisatorisk reform. De större frågorna om hur miljöprövningen kan bli snabbare, enklare och mer förutsebar återstår att hantera.

Det som är viktigast och som vi behöver fortsätta arbetet med är att göra miljöprövningen mer effektiv, mer enhetlig över landet, mer förutsägbar för företag och verksamhetsutövare och mer rättssäker.

Regeringen kopplar detta till behovet av snabbare investeringar för industri, energiomställning och klimatomställning, samtidigt som miljöskyddet ska bibehållas.

Den nya myndigheten övertar alltså de uppgifter som i dag utförs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Dessa delegationer fattar i dag beslut om många miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken.

I stället för att prövningen sker genom dessa olika miljöprövningsdelegationer vid länsstyrelserna samlas nu denna funktion hos en nationell myndighet.

Propositionen innehåller därför främst de lagändringar som krävs för att flytta ansvaret. Själva reglerna för vilka verksamheter som behöver tillstånd eller vilka miljökrav som ska uppfyllas ligger i huvudsak fast.

Det har länge riktats kritik mot dagens spretiga system då det förekommer varierande praxis mellan olika delar av landet. Man ser också svårigheter att bygga upp specialistkompetens. Det är långa handläggningstider, mycket längre än vad som behövs. Genom att samla kompetensen nationellt hoppas man ändå få likartade bedömningar och effektivare processer.

Herr talman! Om Sverige ska vara ett land där företag väljer att investera, där ny industri ska etableras och där energiomställningen kan genomföras, då måste också tillståndsprocesserna fungera. Denna reform löser inte alla problem, men den är ett viktigt steg mot ett Sverige som förenar höga miljöambitioner med konkurrenskraft, innovation och tillväxt.

(Applåder)