Herr talman! Det finns en fråga som jag tycker att fler politiker borde ställa sig lite oftare: Är det rimligt?

Bakom besluten vi fattar i riksdagen ligger goda intentioner om att värna miljön, säkerställa rättssäkerhet och skapa ordning och reda. Men ibland leder både regelverk och myndighetsutövning till konsekvenser som jag tror få av oss hade accepterat i verkligheten.

Alltför ofta hör vi skräckhistorier från företagare runt om i landet som hamnat i kläm. De har försökt göra rätt. De har följt reglerna men missat ett kommatecken i ansökan. De har uppfyllt alla krav de visste om för att i efterhand få reda på att andra krav egentligen ställdes. De har hamnat i lotteriverksamheten som är svensk byråkrati och råkat få fel handläggare.

Politikens roll måste vara att skapa bästa möjliga förutsättningar för den utveckling vi vill se och förenkla och förbättra processer så att företagen kan fortsätta skapa värde och bidra till vår gemensamma välfärd. När den byråkratiska bördan blir för tung och leder till att allt fler lägger ned har vi misslyckats.

Regler behövs, men de måste vara begripliga, proportionerliga och möjliga att följa. Det är en fin balansgång, men systemet får aldrig bli så heligt att det går före de människor det berör. Då tjänar inte längre systemet sitt syfte. Därför återkommer jag till frågan: Är det rimligt?

Jag kan ta mjölkproducenten Henrik i Östergötland som exempel. I samband med ett nytt miljötillstånd fick han krav på att kontakta 190 grannar för att få gödsla sina åkrar. Han fick dessutom begränsningar som innebar att det inte fick ske på lördagar, söndagar, helgdagsaftnar eller helgdagar. Oavsett var vi står i någon enskild sakfråga måste vi kunna ställa oss frågan om sådana krav står i rimlig proportion till nyttan. Om de inte gör det riskerar vi att skapa ett samhälle där regelverken blir viktigare än resultaten och där byråkratin blir ett hinder för människor som vill bidra, investera och utveckla Sverige.

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens förslag om att inrätta en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. Syftet är tydligt: att göra miljötillståndsprocesserna effektivare, enklare och mer likvärdiga över hela landet.

Den nya myndigheten ska inledningsvis ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för i dag. Samtidigt läggs grunden för att på sikt samla fler delar av miljöprövningen i en och samma organisation.

Det är helt avgörande att miljöprövningen är rättssäker, förutsebar och effektiv. Vi har en stark miljölagstiftning, och det ska vi vara stolta över. Den har bidragit till hållbara produktionsled och gett svenska företag goda förutsättningar att ligga i framkant. Men världen ser annorlunda ut nu än när många av våra regelverk utformades. Miljöbalken skrevs i en tid då klimatomställningen och elektrifieringen kanske inte stod lika högt upp på agendan. I dag behöver vi regelverk som både värnar miljön och möjliggör utveckling.

Miljöbalken är egentligen ganska tydlig. Redan i portalparagrafen anges att lagen ska tillämpas så att långsiktigt god hushållning med samhällets resurser tryggas och att samhällsekonomiska konsekvenser ska vägas in när beslut fattas. Problemet är att denna balans alltför ofta saknas i praktiken. När nyttan av att använda en naturresurs ställs mot miljöhänsyn är det ofta bara den ena sidan som får genomslag. Jag ställer frågan: Är det rimligt? Moderaterna anser att miljöbalken behöver reformeras i grunden.

Herr talman! Det finns anledning att i denna debatt även beröra frågan om talerätten, alltså rätten att överklaga beslut och föra talan i miljöprocesser. Låt mig vara tydlig: Moderaterna motsätter sig inte att organisationer ges möjlighet att företräda sina medlemmars intressen. Tvärtom är det en viktig del av ett öppet och demokratiskt samhälle. Samtidigt är det uppenbart att utvecklingen av talerätten har gått i en riktning som väcker frågor om proportionalitet. När miljöorganisationer baserade på Södermalm kan överklaga och stoppa projekt i Umeå eller Laholm riskerar vi att skapa processer som blir utdragna, dyra och oförutsägbara. Återigen: Är det rimligt?

Det här handlar i grunden om legitimitet. Kraven på vad som utgör en miljöorganisation behöver tydliggöras. Det finns skäl att ställa högre krav på geografisk anknytning och sakägarskap. Rättssäkerhet handlar inte bara om rätten att överklaga. Det handlar också om att den som söker ett tillstånd ska känna sig trygg med att systemet inte per automatik motarbetar en.

Herr talman! Det finns många delar som behöver bli bättre för att öka rättssäkerheten, korta tillståndsprocesserna och värna utvecklingen framåt. I denna proposition tar vi ett viktigt steg genom att införa en ny miljöprövningsmyndighet, men arbetet stannar inte där. Under nästa mandatperiod vill vi ta fler steg för att återupprätta balansen i miljöprövningen. När människor, företag och markägare ställer frågan: Är det rimligt? ska svaret oftare bli: Ja.

Herr talman! Det här är sista debatten för mandatperioden för min del. Jag skulle vilja tacka kammarkansliet, utskottets fantastiska kansli och inte minst utskottets fina ledamöter för bra debatter under mandatperioden. Vi har ofta roligt och trevligt ihop, ibland även med glimten i ögat. Det tror jag att demokratin mår väldigt bra av.

(Applåder)