Herr talman! Vi är här för att debattera införandet av en ny miljöprövningsmyndighet. Det lagförslag som ligger på bordet handlar om att myndigheterna ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna har ansvar för, vilket bara är en del av de olika miljöprövningsprocesser som finns. Detta är tänkt att ge effektivare, enklare och mer likvärdiga prövningar.

Jag tror att alla här i kammaren och alla partier är överens om en sak – i alla fall brukar vi vara det när vi debatterar – och det är att vi behöver snabbare, mer förutsägbara och mer rättssäkra miljöprövningar. Det behövs för att vi ska klara av klimatomställningen, för att vi ska få ny elproduktion, för industrins investeringar, för att göra vattenåtgärder, för återvinning och för att komma till rätta med den cirkulära ekonomin. När vi gör detta är det dock otroligt viktigt att vi gör det inom naturens ramar och de olika ramverk som vi faktiskt har för att skydda och värna vår natur, vår hälsa och våra kulturvärden.

Frågan är egentligen inte varför vi behöver effektivare prövningar, för det vet vi. Frågan är varför dagens system är så långsamt, och när man tar del av det här förslaget undrar man om regeringen verkligen har tittat på rätt sätt. Missförstå mig rätt, herr talman: Vi står bakom produkten, en ny myndighet, men i flera delar tycker vi att man behöver komma tillbaka till riksdagen för att förklara hur det är tänkt. Det känns helt enkelt som om man rusar fram lite för fort och att det riskerar att ta ännu längre tid om man gör på det här sättet. Det skriver även regeringen själv i propositionen.

Om man tittar på varför systemet är långsamt och inte fungerar tillfredsställande i dag och hittar flaskhalsarna ser man ofta att problemet inte är hur organisationen ser ut, utan det handlar om andra saker. Frågan är då: Om man inte löser de andra sakerna, får vi då effekt genom att byta från en myndighet till en annan? Gör det skillnad om vi byter ut loggan på dörren?

Vissa av remissinstanserna är inne i de här prövningarna, och de talar om brist på resurser och kompetens. De talar om dåliga och ofullständiga ansökningar, en otydlig processledning, sena kompletteringar och bristande samordning mellan myndigheter.

Det finns alltså en hel uppsjö av flaskhalsar som det går att göra någonting åt, och de är inte okända. Det här har vi påpekat under hela mandatperioden: Det behövs mer resurser, mer kompetensförsörjning och bättre samordning.

Herr talman! Det betyder dock inte att en ny miljöprövningsmyndighet är fel. En enhetlig organisation kan ha sina fördelar, och får vi hela paketet på plats kanske det blir jättebra. I dag har vi det ute på länsstyrelserna, och det innebär att vi har den regionala och lokala kunskapen. Jag kan inte se att man i den produkt som ligger på bordet i dag tar hänsyn till det regionala och lokala kunnandet och kunskapen, vilket är en risk. Det hoppas vi att man säkerställer när man väl får det här på plats, och därför finns det en reservation om det.

Herr talman! När man nu bildar en ny myndighet anser Miljöpartiet att man borde komma tillbaka till riksdagen för att säga hur de här delarna ska fungera. Om den nya myndigheten inte får mer pengar och om det inte finns kompetens, resurser och en lokal förankring, då kan processerna bli ännu segare än i dag.

Det är vad vår följdmotion, som vi har tillsammans med flera andra partier, handlar om. Jag hoppas att regeringen tar till sig detta. Alla vill faktiskt lösa det här, men att göra någonting fort och fel hjälper inte.

Vi behöver ha en helhetssyn så att det blir rätt, och det måste finnas pengar med. Utan pengar och finansiering kommer det här att bli en flopp. Då står man kvar på samma ställe. Regeringen skriver som sagt att den här utformningen kan göra processerna långsammare. Då uppnår man ingenting, herr talman.

Med detta gör jag dagens debatt ganska kort från min sida och yrkar bifall till reservation 4.