Protokoll 2025/26:140 Söndagen den 14 juni

ärendedebatt / Skärpta regler om uppsikt och förvar
Anf. 159 Magnus Resare (M)

Herr talman! Det verkar också som att ledamoten Möller över huvud taget inte förstår vad vi har ägnat oss åt i utskottet de senaste veckorna. Vi har haft beredningstillfälle efter beredningstillfälle där man har kunnat komma med invändningar mot delar av eller hela förslaget, så som de andra oppositionspartierna ändå har gjort. Från socialdemokratin har man dock valt att sitta tyst och säga: Det här är ett bra förslag; det klubbar vi igenom.

Jag vet inte om man från socialdemokratin ens har läst igenom förslaget. Det är beklämmande att Sveriges största parti med alla sina resurser inte klarar av att gå igenom ett lagförslag innan man vid kaffeautomaten blir tipsad om en möjlighet att vara med och ge lite huvudvärk till regeringen.

Det är ju det ni ägnar er åt. Alltihop är bara en stor politisk teater. Ni vet mycket väl vad vi ska klubba igenom, och ni är för det. Men det går ju alltid att få till någon liten förstasida och se om det kanske ger någon röst hit eller dit.

Vi andra i denna kammare, vi i majoriteten, vill göra Sverige till ett bra land. Vi lägger fram bra politik och bra politiska förslag där det är avvägt att ungdomar inte ska sitta i förvar om det inte är absolut nödvändigt. Ungdomar ska inte heller skiljas från sina föräldrar om det inte är absolut nödvändigt. Det ska ske i undantagsfall, enstaka gånger, när migrationsdomstolen finner att det finns skäl till det. Det är ju inte jag som kommer att stå ute på Migrationsverkets förvar och tala om vem som ska sitta där och inte.

Vi lägger fram en snäv lagstiftning som ska möjliggöra att man kan sitta där när det verkligen behövs men som också ska se till att man oftast inte ska behöva sitta där. Man ska kunna vara och leva i ett visst område, kanske med elektronisk fotboja på någon av föräldrarna, i stället för att behöva sitta i förvar.

Jag tycker att det är superbra politik. Där ska barn med föräldrar vara, i stället för i förvar. Jag menar nämligen allvar: Jag tycker att det är ett misslyckande när det går så långt att ett barn behöver låsas in. Det borde Ola Möller också tycka.

Än en gång är det dock så med socialdemokratin: Man står och talar om någonting – att man är för en stram politik, att man vill ha ordning och reda i Sverige – men agerar sedan helt annorlunda och försöker göra en cirkus av vårt parlament.