Herr talman! Den grova organiserade brottsligheten är ett av vår tids största samhällsproblem. Under tio år från 2012 till 2022 tredubblades det dödliga skjutvapenvåldet. Den organiserade brottsligheten hade tillåtits tränga sig in i samhällskroppen.

Moderaterna gick för fyra år sedan till val på att få ordning på Sverige. I regeringsställning har vi systematiskt arbetat för att städa upp efter de tidigare mandatperioderna av rödgrönt vanstyre.

En central del i vår omläggning av politiken gäller straffen. Den bygger på ett perspektivskifte från ett historiskt fokus på gärningsmannen till ett fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd.

Herr talman! Dagens system för bestämmande av straff grundar sig i stor utsträckning på reformer som gjordes på 1960- och 1980-talen. Sedan dess har det svenska samhället förändrats i grunden. Det straffrättsliga systemet har lappats och lagats men inte reformerats som en helhet för att möta en ny verklighet.

Dagens system ger inte tillräckligt skydd mot farliga brottslingar och tillgodoser inte brottsoffers rätt till upprättelse. Det handlar om de kriminella gängen, men också om till exempel upprepade vålds- eller sexualbrott mot kvinnor och barn.

För att ta sig an detta omfattande uppdrag gavs den dåvarande riksåklagaren och nuvarande rikspolischefen, Petra Lundh, sommaren 2023 i uppdrag att leda en omfattande översyn av straffrätten. Hon fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om påföljdssystemet och straffskalorna.

Två år senare tog regeringen emot förslagen. Det handlade om totalt fyra volymer på 1 893 sidor med förslag på den största reformen av det svenska straffsystemet i modern tid.

Sedan regeringen tog emot förslagen för drygt ett år sedan har Justitiedepartementet i högt tempo arbetat vidare med dem. Propositionen vi debatterar i dag, Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor, tar hand om delar av utredningens förslag.

Herr talman! Regeringen föreslår att gängkriminella ska kunna få dubbla straff, att ett femtiotal straffskalor skärps, att upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse och att presumtionen för häktning ska utvidgas. De övriga delarna av utredningens förslag kommer att behandlas i den kommande propositionen om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem som behandlas i riksdagen i augusti.

Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt att lite närmare beskriva några av förslagen i propositionen. Gängkriminella föreslås som utgångspunkt få dubbla straff. Dagens straffskärpningsbestämmelser träffar inte tillräckligt brett och ger inte tillräckligt stora straffpåslag. Till exempel kommer de inte alltid åt den brottslighet som begås inom mer löst sammansatta nätverk, vilken är den typ av organiserad brottslighet som dominerar.

Den nya bestämmelsen om dubbla straff omfattar allt från sprängningar, skjutningar, narkotikaförsäljning och bedrägerier till brott som riktar sig mot välfärdssystemen. Utgångspunkten blir att straffvärdet ska vara dubbelt så högt som det annars hade varit. I det enskilda fallet finns dock ett visst utrymme för avvikelse. Om det rör sig om en person som uppenbart har utnyttjats av de kriminella gängen eller pressats till att begå brott kan en mildare bedömning göras. Personer i ledande ställning – gängledare – kan däremot få en ännu hårdare bedömning, alltså mer än dubbla straff.

Herr talman! Regeringen föreslår att ett femtiotal straffskalor skärps. Maximistraffen för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn skärps från tio till tolv års fängelse. För den som dömts för flera sådana brott ska livstids fängelse kunna dömas ut.

Regeringen föreslår även att straffen skärps för involverande av underårig i brottslighet. Maxstraffet är i dag fyra år. Det föreslås höjas till sex år. Maxstraffet kan om brottet begås i en gängkriminell kontext, vilket är synnerligen vanligt, bli upp till tolv år. Det innebär en tredubbling av maxstraffet för involverande av underårig i brottslighet.

För att bekämpa den kriminella ekonomin skärps straffen för grovt bedrägeri, grovt bidragsbrott och andra ekonomiska brott. Det lägsta straffet höjs från sex månaders fängelse till ett års fängelse. Även dessa brott kan omfattas av bestämmelsen om dubbla straff. Det är ett effektivt sätt att skärpa repressionsnivån för personer i den nätverkskriminella miljön som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet.

Ett annat förslag som gäller generellt men som blir särskilt viktigt i relation till omfattande ekonomisk brottslighet är att vi skärper den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet. Förändringen innebär till exempel att den som döms för flera grova bedrägerier kommer att kunna dömas till tolv års fängelse i stället för dagens åtta år.

Herr talman! Häktningspresumtionen utvidgas. I dag omfattas inte brotten grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck av reglerna om obligatorisk häktning. Det ändrar vi på för att det typiskt sett finns stor risk att förövaren försöker störa utredningen eller fortsätter sin brottslighet. Den misstänkte bör alltså vara häktad. Så är ofta fallet i dag, men genom en utvidgad häktningspresumtion tydliggörs att detta ska vara huvudregeln.

Utvidgad häktningspresumtion ska även gälla när det kommer till misstankar om allvarliga fall av försök, förberedelse eller stämpling till brott. Om någon exempelvis är misstänkt för försök eller förberedelse till mord eller människorov ska denna också vara häktad. Med förändringen av häktespresumtionen vill regeringen säkerställa att brottsoffer skyddas och att skyldiga gärningsmän döms.

Herr talman! Det finns även anledning att säga några ord om Lagrådets kritik mot förslagen i propositionen och hur den har hanterats. Lagrådet har lämnat en del konstruktiva synpunkter på lagtexten, och dem har regeringen i stor utsträckning följt. Dock avstyrker Lagrådet förslaget i dess helhet. En central del i Lagrådets kritik är invändningar mot den allmänna höjning av repressionsnivån som föreslås i propositionen. Men hur höga straffen ska vara är ytterst en politisk och värderingsmässig bedömning. Här håller Moderaterna och våra samarbetspartier helt enkelt inte med Lagrådet, utan vi anser att skärpta straff är både önskvärda och nödvändiga. Det handlar i grunden om rättvisa.

Lagrådet kritiserar också beredningen av förslaget. Det går att ha viss förståelse för att regeringens höga reformtakt gör det svårt för Lagrådet att fullt ut ta ställning till alla förslag. Men vi kommer, herr talman, från en situation där det under alltför lång tid gjorts alldeles för lite. De stora samhällsproblemen med gängkriminalitet och annan organiserad brottslighet har förvärrats de senaste åren. Det har därför funnits behov av att gå kraftfullt fram. Det var också Moderaternas löfte till väljarna – att få ordning på Sverige.

Jag noterar slutligen att oppositionen än en gång är djupt splittrad när det kommer till lag och ordning. Jag välkomnar att Socialdemokraterna stöder regeringen när det gäller behovet av att skärpa straffen. Men jag noterar att Centerpartiet säger nej till nya bestämmelser om dubbla straff och att Miljöpartiet vill avslå propositionen i dess helhet. Och det är inte unikt för den här propositionen. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet säger återkommande nej till hela eller delar av regeringens förslag inom rättspolitikens område. Det är alltså svårt att se hur en rödgrön regering, om olyckan skulle vara framme, skulle ha någon som helst styrfart inom rättspolitikens område.

Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet, bifall till regeringens proposition och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)