Herr talman! Jag tackar Martin Melin för möjligheten att berätta om Socialdemokraternas politik för att bryta nyrekryteringen.

Vi har nämligen en lång rad förslag på hur vi ska adressera de här problemen, som jag helt och hållet håller med Martin Melin om är svåra. Det är svårt att förebygga, men det är helt uppenbart att vi måste börja i den änden.

Jag vill också säga att jag, även i den här änden av problematiken, är självkritisk till att vi socialdemokrater inte lyckades. Det gäller både det förebyggande arbetet och de repressiva delarna. Vi har dock i mångt och mycket lagt om och utvecklat vår politik när det gäller båda delarna.

När det kommer till att förebygga kriminalitet och bryta nyrekryteringen måste vi börja med de stora penseldragen. Det handlar om att bryta segregationen. Vi behöver ett samhälle som både kliver fram och minskar klyftorna och som ser till att vi har en stram migration och en mer välfungerande integration.

Detta är dock egentligen mer en förutsättning än en lösning på de problem vi redan har. Då kommer vi in på mer specifika åtgärder. Vi vill till exempel se punktmarkering av unga på glid, med en följeslagare eller fotboja. Det handlar om Usvängsprogram för de 7–8-åringar som springer ärenden åt gängen i utbyte mot Pokemonkort.

Det handlar givetvis också om resurser till kommunerna: till skolan, till socialtjänsten och till fritidsverksamheter med trygga, närvarande vuxna. Min kanske största kritik mot regeringen är att den inte har skjutit till de resurser som kommunerna behöver i det här arbetet, trots att problemet har blivit värre och kostnaderna har skenat. I stället har regeringen satt kommunerna på avmagringskur. Så kan vi inte ha det.