Herr talman! Aylin Nouri har frågat mig hur jag motiverar att omkring 90 procent av järnvägens eftersatta underhåll väntas kvarstå efter planperioden 2026–2037, hur jag bedömer att takten i återtagandet av underhållsskulden kommer att påverka järnvägens punktlighet, kapacitet och robusthet under de kommande decennierna samt om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min bedömning.

Underhållet av infrastrukturen har under lång tid tillförts för lite resurser. I flera decennier har underhållet av både vägar och järnvägar nedprioriterats, och underhållsskulden har tillåtits växa. Det har medfört att det långsiktigt inte har funnits förutsättningar för Trafikverket att genomföra det underhåll som krävts för att upprätthålla anläggningens funktionalitet.

Det finns inga genvägar när det gäller att ta itu med detta. Det går inte att fortsätta ta en springnota och skjuta problemen på framtiden. Därför prioriterar nu regeringen upprustning och underhåll av svensk infrastruktur. I den nyligen beslutade nationella planen tillförs totalt 210 miljarder kronor till järnvägsunderhåll fram till 2037, och utöver det tillkommer ytterligare cirka 34 miljarder kronor i banavgifter som går till underhållsåtgärder.

Takten i underhållsarbetet har redan börjat öka, och det med besked. Under 2025 genomfördes 1 700 större underhållsarbeten i den statliga järnvägen, vilket var den högsta nivån hittills, och i år planeras antalet öka ytterligare till 1 800. Antalet genomförda växelbyten ökade från 60 under 2023 till 106 under 2025, och år 2028 ska 177 växelbyten genomföras. Det är alltså nästan en tredubbling på bara fem år. Antalet kilometer kontaktledningsbyten går från 115 kilometer 2023 till 278 kilometer 2028. Detta sker samtidigt som det är fler tåg än någonsin tidigare i järnvägsanläggningen.

Det eftersläpande underhållet minskar som en följd av detta, och under den nya planperioden fram till 2037 fortsätter Trafikverket att återta eftersatt underhåll på den nivå som under rådande förhållanden bedöms vara maximalt möjlig. Resultatet kommer att bli en yngre och mer robust järnväg med färre trafikstörningar och lägre reparationskostnader.

Tågresenärer och godstransportörer ska kunna lita på att tågen kommer fram i tid. Vid genomförande av underhållsåtgärder i järnvägen är det viktigt att åtgärderna planeras väl och påverkar den befintliga trafiken i minsta möjliga mån. Trafikverket behöver tillsammans med branschen fortsätta med det utvecklingsarbete som pågår med att till exempel modernisera arbetsmetoder och utrustning, nyttja digitaliseringens möjligheter och utveckla effektiva och ändamålsenliga underhållsavtal. Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att ytterligare stärka produktiviteten i underhållsverksamheten.

Underhållet har varit nedprioriterat i decennier. Regeringen vänder nu den destruktiva trenden och prioriterar i stället upp denna centrala verksamhet både vad gäller mer pengar till underhåll och vad gäller mer underhåll för pengarna.