Fru talman! Jag tar tillfället i akt att svara på den senaste frågan jag fick. Socialdemokraterna tycker att parterna ska lösa arbetstidsfrågan. Problemet just nu är att Svenskt Näringsliv vägrar komma till förhandlingsbordet efter att LO lämnat in en förhandlingsframställan, men arbetsmarknadsministern har säkert tidigare kollegor på Svenskt Näringsliv som han kan kontakta och be att de kommer till förhandlingsbordet.

För att återgå till den här interpellationsdebatten vill jag tacka arbetsmarknadsministern för svaret.

Interpellationen grundar sig i flera av de rapporteringar som kommit om hur unga har det på arbetsplatser runt om i Sverige. Det finns stora kafékedjor där det rapporterats om ensamarbete, hot, trakasserier och stor utsatthet. Det finns stora affärskedjor där det rapporterats om utnyttjande av unga praktikanter och försenade löneutbetalningar. Det är arbetssituationer som jag tror och hoppas att många äldre arbetstagare inte skulle ha accepterat men som vissa tyvärr verkar tycka är helt rimliga för unga arbetstagare att acceptera.

Att det här förekommer på svensk arbetsmarknad är egentligen inte så konstigt. Vi har en hög ungdomsarbetslöshet som innebär att de jobb som man får tag i såklart blir viktiga att hålla fast vid. Dåliga arbetsvillkor blir då något man får acceptera; man är glad över att ha fått ett jobb och en inkomst, helt enkelt. Ett jobb och en inkomst är ofta grunden för andra saker i livet, såsom att kunna få ett hyreskontrakt till en bostad, oavsett om det är i första hand, andra hand eller tredje hand.

Fru talman! Ministern tar i sitt svar inte upp frågan om anställningar mer allmänt. Vi vet att det är osäkrare anställningsvillkor för unga, där visstid, timanställningar och nolltimmarskontrakt är regel snarare än undantag. Det är typexempel på saker som gör att det blir ännu svårare att få till exempel en bostad.

Det är inte bara själva arbetsmiljön som kan vara svårare för många unga runt om i Sverige, utan de har också sämre anställningsvillkor, vilket gör det svårare för dem att starta ett eget liv. Statsministern kan stå här i riksdagens talarstol och prata hur mycket han vill om att fler ska få bo i eget hus; det kan ändå inte ske om man som ung inte kan få ett banklån.

Fru talman! I dag går studenter i min hemstad Ystad ut på trappan från Österportskolan. Jag hoppas att många av dem får ett jobb med goda villkor, men jag vet att många av dem tyvärr inte kommer att få det, killar såväl som tjejer.

Det gläder mig att regeringen åter lyfter fram arbetsmarknadens parter i sitt svar. För att säkerställa en starkare partsmodell behöver fler bli medlemmar i arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Fler kollektivavtal behöver tecknas. Vad gör regeringen och ministern för att främja den partsmodell som ministern själv lyfter fram i den här interpellationsdebatten men också i andra sammanhang, till exempel i föregående interpellationsdebatt?

Ministern lyfte också fram det uppdrag som redovisades i december 2025 av den nu nedlagda Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Där finns en del ljusglimtar och saker som är väldigt bra – det tycker jag att man ska vara ärlig och säga. Många unga upplever till exempel ett gott chefsstöd, vilket gläder mig.

Det finns också en hel del saker som bekymrar och som ministern själv har tagit upp: Unga killar löper större risk att drabbas av arbetsolyckor. Unga tjejer utsätts oftare för hot och trakasserier. Brett i gruppen unga arbetare finns sämre möjligheter till inflytande över arbetet. Obekväma arbetstider förekommer också oftare än för äldre arbetstagare.

Myndighetens rapport kom i december 2025. Ett av dess uppdrag var att sprida kunskap om ungas arbetssituation. Jag har inte sett jättemycket av det, och sedan dess har flera av de saker som jag lyfte upp i interpellationen eskalerat. Ministern lyfte i slutet av sitt svar fram regeringens arbetsmiljöstrategi, som inte kommer att behandlas av den här riksdagen utan av nästa.

Ministern får gärna utveckla på vilket sätt ungas arbetssituation beaktas i den nya arbetsmiljöstrategin och om det finns några fler åtgärder som övervägs. Det är givetvis bra med kunskapsunderlag, men flera av sakerna var nog i viss mån redan kända. Det behövs åtgärder för ökad organisering och skarpare och fler verktyg för Arbetsmiljöverket eller regionala skyddsombud för att upprätthålla ungas arbetsmiljö, för att nämna några exempel.