Fru talman! Åsa Westlund har frågat mig om regeringen fortsatt samlat står bakom transportmålet till 2030, och vad jag och regeringen i så fall avser att vidta för åtgärder för att nå detta mål.

Det klimatpolitiska ramverket tjänar Sverige väl, och målet om att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa utsläpp därefter ger långsiktiga förutsättningar för näringslivet och samhället att genomföra den omställning som krävs. De nationella etappmålen är viktiga som kontrollstationer på vägen mot nettonollutsläpp.

Etappmålet för inrikes transporter innebär att utsläppen från sektorn ska minska med 70 procent 2030 jämfört med 2010. Det är en snabbare utsläppsminskning än vad som krävs för att det långsiktiga nettonollmålet ska nås. Det är även överlappande och mer strikt än Sveriges etappmål och EU-åtagande för ESR-sektorn 2030, där transportsektorn är en av de största delarna.

För att nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 bör fokus främst ligga på att genomföra en omfattande elektrifiering av transportsektorn.

Regeringen har under mandatperioden satsat stort på elektrifiering av transportsektorn. Antalet laddstolpar har under mandatperioden mer än fördubblats. Regeringen har infört en riktad elbilspremie som möjliggör även för hushåll med lägre inkomster som bor i områden där det saknas bra alternativa transportsätt att skaffa en elbil.

Tack vare regeringens klimatpremier elektrifieras nu lastbilar och bussar. Samtidigt har regeringen möjliggjort för ny fossilfri elproduktion så att företag vågar investera i ny kärnkraft.

I januari 2025 fick Miljömålsberedningen i uppdrag att utvärdera och lämna förslag på hur de nationella etappmålen kan utformas så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU och styr effektivt mot Sveriges klimatmål, nettonollutsläpp senast år 2045.

Miljömålsberedningen har lämnat sitt betänkande till regeringen, och detta bereds i Regeringskansliet.