Herr talman! Jag tackar för den här debatten. Det är angeläget att debattera underhåll. Det har varit för lite ljus på något så basalt som underhållet de senaste decennierna. Det har regeringen ändrat på nu.

Jag ska verkligen ge Aylin Nouri rätt i att resurserna ökade, började ”rampas upp”, från 2021 och framåt. Det var en ganska kraftig ökning. Problemet var att det inte gick att omsätta i praktiken. Det blev ju pengar över som riskerade att brinna inne. Man kan alltså inte bara fastslå en summa i ett Excelark i Regeringskansliet, herr talman, och tro att det löser sig av sig självt. Det är oerhört viktigt att mäta de så kallade pinnarna, som Aylin Nouri nästan raljerar över.

Jag har varit väldigt noggrann med att mäta effekten av pengarna, så att det inte bara blir mer pengar till underhåll. Socialdemokraterna var med och tog ansvar i fråga om att det blev mer pengar till underhåll, och vi har ”rampat upp” det mycket kraftigt sedan dess. Men det hjälper inte om det inte också kommer ut mer underhåll i den svenska järnvägsanläggningen, så att man får ut mer underhåll för pengarna.

Herr talman! Jag nämnde i mitt svar att växelbytena ökade från 60 stycken 2023 till 106 stycken 2025. Det året jag blev infrastruktur- och bostadsminister genomfördes 36 växelbyten. Det var det som Socialdemokraterna lämnade efter sig – 36 växelbyten 2022. På tre år har det alltså trefaldigats till 106 växelbyten.

Varför är det viktigt att ta upp i en riksdagsdebatt? Och varför ska man inte raljera över att detta handlar om pinnar? Jo, eftersom växelfel är en stor orsak till tågförseningar i det svenska järnvägsnätet.

Nu har vi mer automatiserat underhåll. Man kan prefabricera järnvägsväxlar i en nyinvigd fabrik i Kumla och göra det jobbet i industrin för att sedan lägga ut växlarna under timmar i stället för dygn, som det tog när jag tillträdde som infrastruktur- och bostadsminister. Det har skett tack vare investeringar i järnvägssektorn, i svenska företag och även i god samverkan med Trafikverket. Det har inte uppstått av sig självt utan är ett resultat av ett allt starkare samarbete i järnvägsbranschen och också av flera tydliga uppdrag till Trafikverket.

Det handlar inte bara om att avsätta mer pengar, herr talman. Man måste också se till att få ut underhåll. Det är en viktig del i att punktligheten nu också ökar. Månad för månad ser vi att punktligheten går upp. Förra året var järnvägstrafiken punktligast på flera år. Trafikverket pekar på att detta är mycket tack vare att vi nu får ut mer underhåll än någonsin tidigare. Och man underhåller inte bara lite här och var utan där det är strategiskt viktigt för att få bort stora flaskhalsar.

Jag hoppas att detta ska välkomnas av alla partier i Sveriges riksdag och att vi inte kommer tillbaka till en situation där man misstänkliggör privata företag som leder utvecklingen på global nivå. Jag hoppas att de kan fortsätta samarbeta med Trafikverket, för att vi ska få ut så mycket underhåll som möjligt. Då är det viktigt att se vad effekten blir av alla de miljarder vi satsar.

Den ökning som vi gör är i själva verket större, eftersom vi har städat upp i Trafikverkets förvaltningsanslag. Totalt sett ökar järnvägsunderhållsbudgeten alltså med 18 procent, 36 miljarder, jämfört med den förra nationella planen. Det är viktigt att det fortsätter och att vi hela tiden ser till att få ut så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna.