Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

I dag tar Sverige ytterligare ett viktigt steg för att säkerställa att Rysslands ledning en dag kommer att ställas till svars för sitt anfallskrig mot Ukraina. Genom att ansluta oss till den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina stärker vi det internationella arbetet för ansvar, rättvisa och respekt för folkrätten.

Herr talman! Det är glädjande att stå i en kammare där samtliga partier är överens om detta beslut, som är otroligt viktigt av både principiella, moraliska och folkrättsliga skäl.

När vi talar om kriget i Ukraina talar vi ofta om de krigsförbrytelser som begås. Vi talar om tortyr. Vi talar om sexuellt våld. Vi talar om deportationer av ukrainska barn. Vi talar om attacker mot sjukhus, skolor och bostadsområden. Vi talar om omfattande förstörelse av miljön. Det är klart att vi ska tala om det, och det kommer vi att fortsätta göra.

Men i dag handlar debatten om något annat. Det handlar om det brott som gjorde alla de andra brotten möjliga: aggressionsbrottet – beslutet att starta ett olagligt anfallskrig, beslutet att med militärt våld angripa ett annat land, beslutet att bryta mot FN-stadgan och försöka ändra Europas gränser med vapenmakt. Det är därför tribunalen behövs.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, kan utreda krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord, men när det gäller just aggressionsbrottet finns det juridiska begränsningar som gör att ICC inte kan åtala den ryska statsledningen för själva beslutet att starta kriget. Därför har det internationella samfundet behövt skapa ett särskilt rättsligt verktyg för att fylla detta tomrum.

Herr talman! För Socialdemokraterna är detta inte en ny fråga. Redan under den socialdemokratiska regeringen 2022 fattades beslut om särskilt stöd till Internationella brottmålsdomstolens arbete med att utreda ryska brott i Ukraina. Sverige bidrog med extra medel för att stärka åklagarkontorets kapacitet att samla in bevis, dokumentera övergrepp och förbereda framtida lagföring.

Vi som land gjorde detta därför att vi förstod något grundläggande: Utan bevis finns ingen rättvisa. Utan dokumentation kommer vi inte att kunna utkräva ansvar. Utan ansvarsutkrävande kommer vi inte att få en varaktig fred. Det arbete som inleddes 2022 fortsätter nu genom den tribunal som vi diskuterar i dag.

Herr talman! Stödet till Ukraina är inte bara en fråga om militärt stöd, även om Ukraina måste vinna kriget. Det handlar också om att försvara den regelbaserade världsordningen.

I vår senaste utrikespolitiska kommittémotion var vi tydliga med att Sverige ska fortsätta arbeta för internationellt ansvarsutkrävande, stärka stödet till internationella domstolar och verka för att de som bär ansvar för Rysslands aggression ställs inför rätta.

Om aggressionskriget lämnas ostraffat skickar vi en signal långt utanför Ukrainas gränser om att stormakter kan angripa sina grannar utan att möta rättsliga konsekvenser. Detta vore förödande för folkrätten, och det vore förödande för hela Europas säkerhet.

Herr talman! Vi måste våga tala om något som alltför sällan nämns i den svenska debatten. Om vi menar allvar med att Ryssland ska ställas till svars måste vi också försvara de institutioner som finns där för att skipa rättvisa. Vi har varit tydliga i vårt stöd till Internationella brottmålsdomstolen, men vi ser med oro på att USA vid olika tillfällen har valt att använda sanktioner mot företrädare för ICC.

Sådana åtgärder riskerar att underminera domstolens oberoende. De riskerar att försvaga tilltron till internationellt ansvarsutkrävande över huvud taget, inte bara till ICC. De riskerar också att ge argument till auktoritära regimer som vill undvika rättslig granskning.

När världen behöver mer internationell rätt är det fel väg att gå att försvaga de institutioner som ska försvara den. När Ukraina behöver rättvisa är det fel väg att gå att sätta press på det rättssystem som arbetar med att leverera detta. När Rysslands ledning ska ställas till svars behöver demokratier stärka, inte försvaga, de internationella rättsinstitutionerna.

Herr talman! Den tribunal vi i dag ansluter oss till handlar ytterst om en enkel princip: Ingen ska stå över lagen – inte enskilda soldater, inte officerare, inte generaler, inte ministrar och inte presidenter. Om vi vill försvara FN-stadgan måste vi också försvara principen att den som bryter mot FN-stadgan ska hållas ansvarig. Det är därför dagens beslut är så viktigt. Det är viktigt för Ukraina, det är jätteviktigt för Europa och det är otroligt viktigt för folkrätten och för den regelbaserade världsordning som Sverige under generationer har varit med och byggt upp.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

(Applåder)