Herr talman! I denna fråga är alla partier överens, och jag instämmer till hundratio procent i det som har sagts av tidigare talare. Liberalerna står givetvis helhjärtat bakom propositionen, för det är oerhört viktigt att en skadeståndskommission för Ukraina kommer på plats.

Efter denna debatt ska vi även debattera betänkandet med den fnösktorra titeln Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överenskommelsen för den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina. Man kan klä saker i byråkratisk och teknokratisk dräkt, men båda ärendena handlar om att Ryssland ska stå till svars för det man har gjort och betala för det man har gjort.

Ett stort aber i sammanhanget är Ryska federationen själv. Man är helt ointresserad av att följa internationell rättsordning och normer. Det är klart att man inte frivilligt kommer att betala till Ukraina, vars invånare man har plågat, torterat och mördat medan man har bombat deras hus och kidnappat deras barn.

Detta leder tillbaka till det som måste vara utgångspunkten i allt vi gör: att Ukraina ska vinna kriget. Den enda möjligheten att ge dem som har fallit offer för den ryska terrorn och det ryska överfallet på Ukraina upprättelse är att kriget tar slut.

Sverige har sedan den 24 februari 2022 bidragit med ungefär 130 miljarder kronor i stöd till Ukraina, varav 100 miljarder i militärt stöd och 30 miljarder i civilt och humanitärt stöd. Det är positivt att det inte råder någon konflikt i det svenska parlamentet eller mellan partierna om Ukrainastödet utan att det i riksdagen finns ett mycket brett, närmast hundraprocentigt, stöd för att fortsätta ge detta stöd, som är helt oumbärligt för Ukraina. Att EU efter valet i Ungern fick igenom de 90 miljarder euro som Ungern tidigare blockerat är också mycket positivt för Ukraina.

Herr talman! Ett viktigt perspektiv, som jag har tagit upp här i talarstolen tidigare, är att vår relation med Ukraina är mycket mer jämlik än vad många tänker. Många tror att en massa länder ger Ukraina allmosor och donationer för att hjälpa Ukraina att stå på benen, ungefär som man gjorde till länder i det globala syd på 70-talet. Men så är det inte, utan relationen med Ukraina är som sagt mycket mer jämlik.

Ukraina har, genom de erfarenheter kriget inneburit, skapat Europas starkaste armé. Genom innovation och utveckling och genom krigets fasor har Ukraina på olika sätt, genom denna innovation, skapat kunskap som kommer att vara oumbärlig också för alla oss andra framöver. Det innebär att alla investeringar och all hjälp till Ukraina ger något tillbaka till oss.

Om kriget regionaliseras och kommer upp mot våra breddgrader kommer Ukrainas teknik på till exempel drönarområdet att vara helt avgörande för länder i Baltikum och även för oss här i Sverige. Relationen med Ukraina är alltså mycket mer jämlik än man kan tro, och vi måste se Ukraina som en jämlik part.

Ur det perspektivet är det viktigt att påpeka att de uppoffringar som Ukraina gör för alla oss andra innebär ett lidande som ukrainarna utstår men som inte vi utstår. De utstår detta lidande för hela vår kontinent och hela vår rättsordning.

Något som är jätteviktigt och som en tidigare talare nämnde är att det här handlar om moral och etik men också om folkrätten och våra internationella regelverk. Det handlar om att vi står bakom Ukraina och att ukrainarna – människor av kött och blod, själva subjektet i det här, 40 miljoner ukrainska medborgare – ska få upprättelse och skadestånd för det de har drabbats av.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)