Herr talman! Näringsutskottet fortsätter debatten här i kammaren. Nu ska vi debattera vårt betänkande NU25, Nya lagar om elsystemet. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Detta blir sannolikt utskottets sista betänkandedebatt under denna mandatperiod. Mot den bakgrunden vill jag ta tillfället i akt att i egenskap av utskottsordförande tacka de ledamöter som har tjänstgjort i utskottet under mandatperioden.

Vi har absolut inte alltid kommit överens i samtliga frågor som passerat genom utskottet. Men vi har enligt mig alltid haft en värdig ton och bra dialog över såväl partigränser som blockgränser. Tack så mycket för det!

Herr talman! Det är enkelt att leda ett utskott i vilket samtliga partier agerar respektfullt och konstruktivt mot varandra. Vi är trots allt kollegor, även om vi kanske inte kommer att påminna oss själva om det varje dag under valrörelsen som nu stundar.

Med det sagt behöver vi också tacka det fantastiska kansliet som vi har haft den här mandatperioden för det arbete som de har gjort för att underlätta vårt arbete. Nog om det. Låt mig i stället gå vidare till det som vi ska debattera här och nu.

Betänkandet rymmer propositionens förslag till en ny elmarknadslag och en ny lag om elektriska ledningar vilka ersätter den hittillsvarande ellagen.

Elmarknadslagen föreslås reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar föreslås innehålla bestämmelser om nätkonsumtion och elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder.

I förhållande till nuvarande reglering föreslås bland annat följande ändringar. Det införs en ny terminologi för att anpassa svensk rätt till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar.

De uppgifter relaterade till driftsäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet ska i stället regleras av den som innehar själva överföringssystemet.

Två nya roller etableras. Det är balansansvarig part och leverantör av balanstjänster. Bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersätts av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör. Nya regler för energidelning införs dessutom för att genomföra det reviderade elmarknadsdirektivet.

Herr talman! Det här är några justeringar som är relevanta av olika skäl. Jag tänker fokusera på en av dem, nämligen att vi äntligen tar bort de anvisade elavtalen. Jag förstår att alla inte vet exakt vad det innebär, och om man inte vet det är risken sannolikt högre att man själv har drabbats.

I dag fungerar det som så att när jag eller någon annan flyttar in i en ny bostad och av någon anledning inte själv jämför priser och tecknar ett elhandelsavtal tilldelas man i stället ett av elnätsföretaget.

Som konsument bör man naturligtvis alltid göra informerade val, men alla som har flyttat vet att det onekligen finns tusen grejer att ha i huvudet samtidigt. Risken är därför att tecknandet av elavtal faller mellan stolarna. Det har blivit en dyr läxa för många svenskar, men trots det ser vi att det fortfarande finns de som inte har lärt sig utan som helt enkelt fortsätter med det avtal som de har anvisats.

Enligt Elskling.se kan ett anvisat elavtal bli ungefär 30–50 procent dyrare än ett avtal som en konsument väljer att aktivt teckna själv. Det går att resonera som så att de här konsumenterna får skylla sig själva, att de har gjort ett val genom att inte göra ett val, att ingen har tvingat dem att inte teckna ett elhandelsavtal och så vidare. Men det går också att resonera som så att marknaden missbrukas när ett elhandelsbolag säljer el till 50 procents överpris bara för att någon inte tecknade ett avtal.

Alldeles oaktat hur man ser på frågan bedömer jag det som positivt att Tidöpartierna nu sätter stopp för detta och tar konsumenternas parti för att minska risken för högre elpriser än nödvändigt i och med att man har missat att teckna ett eget elhandelsavtal.

Det här blir kanske det sista vi gör på det energipolitiska området, åtminstone av det som passerar här i kammaren, under denna mandatperiod. Jag tror att vi nu är uppe i ett hundratal olika åtgärder på det energipolitiska området.

Det är värt att betona – vilket jag ofta gör – att vi i Tidösamarbetet strax efter förra valet gick ut gemensamt och visade väljarna vad vi tänkte göra under de kommande fyra åren. Av de sex kapitel som där och då rymdes i Tidöavtalet handlade ett om energifrågorna. Sedan dess har vi gjort exakt det vi sa till väljarna att vi skulle göra.

Herr talman! Ni har levt något längre än jag, men åtminstone under min tid har det inte funnits någon majoritet i denna kammare som direkt efter ett val har gjort som vi. Som ren konsumentupplysning talade vi om för väljarna vad vi skulle göra och sa: Det här är vi eniga om, och det här kommer vi att ägna de kommande åren åt.

Det har funnits exempel i form av januariöverenskommelser, decemberöverenskommelser, diverse oheliga pakter och så vidare. Men att efter ett val omgående tala om för väljarna vad man avser att göra och sedan göra exakt det man sa med en leveransgrad som börjar närma sig 100 procent – jag tror att våra bedömningar ligger på 97–98 eller något sådant – är mig veterligen inte känt i modern politisk historia.

Jag tycker att det är värt att påpeka detta nu, när vi lite grann avrundar näringsutskottets arbete och den energipolitiska omläggning som ägt rum under vårt styre. Jag ser fram emot en intensiv valrörelse, där inte minst dessa frågor sannolikt kommer att vara relevanta för såväl väljare som politiker.

Jag innehar naturligtvis förhoppningen att få fortsätta det vi har påbörjat på det energipolitiska området. Jag hoppas få vara med och se hur de första reaktorerna kommer på plats, hur vi garanterar stabila och långsiktiga elpriser för Sveriges elkonsumenter och hur vi skapar förutsättningar för investeringar i nya fabriker, nya industrier och nya bolag runt om i Sverige.

Herr talman! Därmed krattar vi manegen för tillväxt, välstånd och välfärd även i framtiden.

(Applåder)