Herr talman och Rickard Nordin!

Jag kan upplysa om att Sverigedemokraterna inte existerade 1980. Linje 1, 2 och 3 företräddes av de gamla partierna. Jag själv var kärnkraftsvurmare redan då. Jag hade migrerat från Storbritannien, kolkraftens rike, där man såg vad smogen gjorde med London, min födelsestad.

Det var lätt att anamma tanken på kärnkraft som det rena. Det var Gösta Bohman som stod för det och ingen annan. Vad jag vet fanns det inget heilande från hans sida i varje fall 1980 när jag började intressera mig för politik.

Rickard Nordin undrade om vetot och vår syn på det. Både i tidigare replikskiften och i mitt huvudanförande har vi redogjort väldigt tydligt för vår ingång i det.

Hur utredningen sedan kommer att se ut, vad som föreslås och hur man tänker sig någon form av kommunalt inflytande kan inte jag spekulera i här i dag, eftersom vi inte har varit delaktiga i att ta fram utredningsdirektiven som presenterades i dag. Än mindre kan vi överblicka vad utredningen kommer att ge.

Vår ingång är att det inte är berggrunden i sig som är tekniskt begränsande. Vad som ska vara begränsande är de miljökonsekvenser som man kan redovisa. Det är det som är både innovationsdrivande och logiskt att göra. Man styr det utifrån vilken konsekvens man tänker sig.

Går tekniken framåt och man kan göra det på ett säkert sätt kan man bryta även i alunskiffer.