Herr talman! Jag tackar Rickard Nordin för anförandet.

Att Centerpartiet och Sverigedemokraterna har olika ingång när det gäller uran och kärnkraft har varit känt för mig sedan Rickard Nordin var liten och gick på dagis. Själv fick jag mitt politiska uppvaknande i samband med folkomröstningen om kärnkraft 1980.

Jag undrar lite över Centerns hemfallande åt så kallad nånannanism. Det här ska ske någon annanstans – not in my backyard. Tolkar jag det rätt – är det koncentrationen som är avgörande för var saker och ting ska ske? Förordar Rickard Nordin att vi ska lägga ned Aitik i Gällivare och sluta bryta koppar i Sverige för att man har runt tio gånger högre koncentration av koppar i gruvorna i Kongo? Är det Centerns nya hållning när det gäller gruv- och mineralpolitik?

Ledamoten nämner att vindkraftverken kan plockas ned. Vad gör man då med vindkraftsbladen? Hur vill Centern att man återvinner dem? Har det kommit nya rön på den fronten, eller är det fortfarande så att man gräver ned dem för att man inte vet hur man ska ta hand om dem?

Rickard Nordin pratar om de enorma arealer som prospekteringen omfattar och får det att framstå som att de ska bli förstörda. Jag kan upplysa ledamoten om att det finns större arealer i Sverige som är golfbanor än vad den samlade svenska gruvnäringen står för. Att tro att vi skulle ha något slags dubblering av gruvverksamheten i Sverige för att man prospekterar efter uran är ju en villfarelse. Både ledamoten och jag vet att man bedriver prospektering på stora ytor men att det som leder till faktisk brytning är synnerligen begränsat i sammanhanget.