Herr talman! I denna debatt behandlar vi regeringens proposition om Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överenskommelsen om den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina. Kristdemokraterna står bakom utskottets förslag och välkomnar att Sverige ansluter sig till denna överenskommelse.

Detta ärende kan vid första anblicken framstå som lite tekniskt. Det handlar om en förvaltningskommitté, om organisatoriska regler och om finansiering av en internationell tribunal, men i själva verket gäller det någonting betydligt större. Det handlar om huruvida den internationella rättsordningen ska försvaras när den utsätts för sitt kanske allvarligaste angrepp i Europa sedan andra världskriget. Det handlar om ansvar och om rättvisa.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inte bara ett krig. Det är ett flagrant brott mot FN-stadgans grundläggande principer om staters suveränitet och territoriella integritet. Detta aggressionskrig har orsakat ett enormt mänskligt lidande och utmanar samtidigt själva grunden för den regelbaserade världsordningen.

Herr talman! När vi pratar om krigsförbrytelser handlar det ofta om övergrepp som sker under ett krig, men aggressionsbrottet är annorlunda. Det handlar om beslutet att inleda ett olagligt krig och om dem som sitter högst upp i den politiska och militära ledningen som fattar beslut om att använda militärt våld mot en annan stat i strid med folkrätten. Aggressionsbrottet brukar därför beskrivas som det ursprungliga brottet – det brott som gör alla de efterföljande övergreppen möjliga.

Just därför är det så viktigt att det finns en mekanism för att utkräva ansvar även för detta brott. Internationella brottmålsdomstolen har en central roll när det gäller krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord, men när det gäller aggressionsbrottet finns det särskilda jurisdiktionsregler som gör att ryska företrädare inte kan lagföras under rådande omständigheter. Det är bakgrunden till att det internationella samfundet har arbetat fram denna särskilda tribunal.

Herr talman! Sverige har tillsammans med ett stort antal likasinnade länder, Europeiska unionen och Europarådet deltagit i detta arbete från början, och nu tar vi nästa steg. Genom att ansluta oss till den utvidgade partiella överenskommelsen blir Sverige medlem i den struktur som ska säkerställa tribunalens funktion och långsiktiga verksamhet. Det innebär att vi bidrar till tribunalens styrning, finansiering och fortsatta utveckling.

Det är viktigt att förstå att detta inte handlar om hämnd utan om rättsstatens principer. Det handlar om att den som bryter mot internationell rätt ska veta att det får konsekvenser. Om vi accepterar att ledare kan starta aggressionskrig utan risk för rättsligt ansvar öppnar vi dörren för framtida aggressioner. Då riskerar vi att signalera att makt går före rätt, och det vore ett farligt budskap.

Herr talman! För Kristdemokraterna är stödet till Ukraina djupt förankrat i våra grundläggande värderingar. Vi tror på människovärdet, vi tror på frihet, vi tror på nationers rätt till självbestämmande och vi tror på rättvisa. Därför har vi från dag ett ställt oss bakom ett starkt svenskt stöd till Ukraina, såväl militärt, humanitärt och ekonomiskt som politiskt.

Det stödet kan dock inte stanna vid vapenleveranser och återuppbyggnad utan måste även omfatta rättskipning. Den som har fattat beslutet att inleda ett aggressionskrig måste veta att världen inte glömmer och inte ser mellan fingrarna. Ansvarsutkrävande är viktigt för Ukrainas folk – för de människor som förlorat anhöriga, sina hem och sin framtid – men det är också viktigt för hela Europa. Om folkrätten inte försvaras i Ukraina blir den nämligen svagare överallt.

Herr talman! Historien visar att fred som bygger på glömska sällan blir varaktig. Varaktig fred kräver rättvisa, varaktig fred kräver ansvar och varaktig fred kräver att världen tydligt markerar att aggressionskrig aldrig kan accepteras som ett legitimt politiskt verktyg. Den tribunal som nu byggs upp kommer inte ensam att avgöra krigets utgång, men den kommer att bidra till att upprätthålla de principer som är avgörande för internationell fred och säkerhet.

Sverige bör vara en del av det arbetet. Det ligger i Ukrainas intresse, det ligger i Europas intresse och det ligger inte minst i Sveriges intresse.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)