Herr talman! En känsla som jag tror att många i Sverige delar är att den här regeringen har slarvat bort fyra år. Utsläppen har ökat, omställningen har bromsat in och utbyggnaden av förnybar el har tvärnitat. Samtidigt pressas hushållen av höga kostnader, välfärden går på knäna och klyftorna i samhället ökar.

Efter en mandatperiod med Tidöregeringen är en sak säker: Sverige behöver en ny riktning. Om tre månader är det val, och Miljöpartiet går till val på tre tydliga prioriteringar:

Den första är en rättvis klimatomställning i hela landet. Det är vår stora möjlighet att bygga ett starkare Sverige med billigare och stabilare el och med nya jobb och investeringar som säkrar och stärker hela landet.

Den andra är att försvara naturen och miljön. Vattnet vi dricker, skogarna vi rör oss i och stränderna vi delar: den biologiska mångfalden är en grundpelare för människors liv och för vår möjlighet att klara klimatkrisen.

Den tredje är ett mer jämlikt samhälle som stärker Sverige. Då måste vi investera i välfärden i hela landet och sätta stopp för vinstjakten i marknadsskolan, inte utvisa tonåringar och låsa in mellanstadiebarn i fängelse. En rättvis omställning kräver ett samhälle som håller ihop så att fler kan leva ett gott liv.

Herr talman! En avgörande fråga i den rättvisa klimatomställningen är Sveriges väg bort från fossilberoendet. Det handlar inte bara om att sänka utsläppen utan även om hushållens ekonomi, industrin, konkurrenskraften och Sveriges säkerhet.

Krig i Europa, den pågående energikrisen och oron i Mellanöstern har gjort en sak tydlig. Ett land som är beroende av fossil energi är sårbart. Energi används som vapen i konflikter, och auktoritära stater blir starkare av att andra fortsätter vara beroende av olja och gas.

Vi måste ställa om och i stället bygga ut den förnybara energin genom investeringar i sol, vind och grön baskraft. Det stärker vår motståndskraft, minskar utsläppen och ger lägre kostnader för både hushåll och företag. Det gör Sverige fritt från beroendet av Ryssland och andra skurkstater.

Herr talman! Det här handlar också om människors vardag. I dag lever svenska hushåll med osäkerhet som de inte själva råder över. När oljepriset stiger påverkas människors ekonomi direkt. Vi vet att många svenskar behöver bilen för att köra till jobbet, för att lämna barnen och för att få vardagen att gå ihop. Men låt mig vara tydlig: Då är det inte billigare fossila bränslen som behövs. Det är nya alternativ. Sverige förtjänar bättre än bensinpopulism.

Därför vill vi göra alternativen, som elbil och kollektivtrafik, både billigare och tillgängliga för fler. Med vårt Sverigekort kan fler resa billigt oavsett var de bor i landet. Det är inte som Tidöpartiernas krisåtgärd under en kortare tid, utan det är en långsiktig satsning. Och vi vill se tåg som faktiskt fungerar och går i tid från de stora städerna till de mindre orterna.

Trygghet är att veta att vardagen fungerar även nästa månad. Det är en frihet som oljeberoendet inte kan ge oss.

Det handlar om Sveriges konkurrenskraft. En rättvis omställning skapar nya jobb och stärker lokalsamhällen. Nya företag växer fram. Människor flyttar dit där jobben finns. Men med Tidöpartiernas politik halkar Sverige efter. Svensk industri och svenska företag vill ställa om. Men om Sverige ska vara ett land som man vill investera i behövs långsiktighet och tydliga spelregler. Annars kommer industrin inte att göra det här.

Detta görs inte genom att slarva bort tusen miljarder till kärnkraft som inte kommer att bli av. Det görs genom att snabba på utbyggnaden av förnybar el, investera i grön baskraft och säkra elektrifieringen av industrin.

Valet i höst handlar om vilket land vi vill att Sverige ska vara och vilket land vi vill lämna efter oss. Vill vi att Sverige ska vara ett land som klamrar sig fast vid fossilberoendet och skjuter problemen framför sig, eller vill vi att det ska vara ett mer jämlikt land som skapar trygghet och framtidstro?

Vi väljer framtiden. Vi väntar inte på den. Vi bygger den. Sverige vinner på grön politik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson, Camilla Hansén, Rebecka Le Moine, Amanda Lind, Jan Riise, Jacob Risberg och Ulrika Westerlund (alla MP).