Herr talman! Det är nu 105 år sedan svenska kvinnor för första gången fick rösta i ett riksdagsval: Girls just want to have fundamental rights. Detta är numera en självklarhet, tack och lov. Genom val kan vi både förbättra och försämra förutsättningarna för Sveriges kvinnor och män.

Nu står Sverige inför ännu ett vägval. Trots att det finns partier och politiker som stolt etiketterar sig som feminister är det inte sällan som det just från vänsterhåll kommer förslag som innebär en ökad styrning och en begränsning av kvinnors livsvillkor, som om de inte vore kapabla nog att bestämma sitt eget bästa.

Från Vänstern till numera Centern finns förslaget att tvinga fram en ännu precisare uppdelning av föräldraledigheten. Det är en kvoteringssmocka som slår stenhårt mot den mamma med medianlön som är hemma det första året. Hon skulle med de rödgrönas förslag varje månad få 4 400 kronor mindre i föräldrapenning utöver ett omyndigförklarande, genom att man ifrågasätter om hon är kapabel att besluta om sitt eget liv.

Vi i Kristdemokraterna däremot vill ha en helt fri föräldraförsäkring. Vi tror att det vore bra för både kärn, stjärn- och bonusfamiljer och allt vad det finns i det här landet. Vi vill att det ska vara fler dubbeldagar och att intjänad pension ska delas lika mellan barnets föräldrar.

Herr talman! Det är ett allvarligt fel när politiker i praktiken vill detaljstyra när jag som kvinna ska amma och inte, om jag nu kan och vill det, men är oförmögna att ens se hotet från politisk islamism. I januari när vi senast möttes för debatt här i kammaren berättade jag om den ofrihet som drabbar kvinnor i vårt land. Jag kallar den burkakratin i skarp kontrast till demokratin.

Burkan är en symbol för ett system som kontrollerar kvinnan, begränsar hennes rörelser och definierar vad som är tillåtet. Om någon undrar hur burkakratin och närliggande värderingsmönster riskerar att påverka Sverige och svenskt samhällsklimat ger jag er Vänsterpartiet. Ingen – alltså ingen – i Vänsterpartiet har reagerat på terrorhyllningar från hundratals medlemmar och företrädare förrän medierna skrev om saken.

Det här är ett bevis för att extremismen redan har nästlat sig in i den svenska demokratin. Man rensade bort terrorkramarna först när saken avslöjades i medierna. Hamasterroristerna hyllades, och deras massaker på oskyldiga judiska ungdomar firades.

Det är en livsfarlig värdegemenskap när föräldrar lär sina barn att skandera att de vill vara martyrer. Som mamma kan jag inte förstå varför somliga rödgröna politiker har så förtvivlat svårt att fördöma denna islamism. Burkakratin är oförenlig med den svenska demokratin.

Ta kampen, inte mot någon enskild människas religion, utan mot terrorn! Ta kampen mot förtrycket! Ta kampen för demokrati och för jämställdhet! Dessa värderingar måste gälla alla i vårt land. Se till att de svenska värderingarna, den svenska demokratin, gäller alla Sveriges söner och döttrar!

(Applåder)

Ett annat exempel handlar om kvinnligt företagande. Det är ingen hemlighet att vård- och omsorgssektorn domineras av kvinnor. Sex av tio omsorgsföretag drivs av just kvinnor. Utan dessa skulle Sverige ligga på en bottenplacering inom EU när det gäller andelen kvinnor som är företagare. Ändå är det just mot denna företagsform som vänsterkrafterna nu rasar som värst. Det är att förneka kvinnor lika möjligheter att förverkliga sina drömmar. Det är att förhindra kvinnor att förvalta sitt pund. Det är inte feminism, och det är inte fritt företagande även för kvinnor, utan det är förbudspolitik.

Sveriges kvinnor förtjänar ett Sverige som tror på dem. Sveriges kvinnor förtjänar mer de kommande åren. Det för mig in på vården. Ingen annan regering har gjort så mycket för kvinnors hälsa och vård som vi har lyckats göra. Ändå är jag inte nöjd. Vi vill mer.

Vi slåss för kvinnors rätt att själva bestämma över sin föräldraledighet och att själva kunna starta och driva företag och växa som företagare. Vi vill att det inte ska vara postnumret som avgör vilken vård man får när man föder nästa generations svenskar. Tro Sverige om mer! Tro Sverige om mer för Sveriges kvinnor!

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Brodin, Christian Carlsson, Torsten Elofsson, Cecilia Engström, Magnus Jacobsson och Camilla Rinaldo Miller (alla KD).