Herr talman! I dag debatterar vi en ny lag om kommunal hamnverksamhet.

Vi liberaler är mycket positiva till Sveriges EU-medlemskap och alla de fördelar som kommer med det – inte minst i dagsläget, när vi tillsammans står betydligt starkare mot Ryssland och kan stödja ukrainare med betydligt större resurser än om vi hade agerat själva från svensk sida.

EU har också skapat en effektivare marknad där svenska företags konkurrenskraft har stärkts, och vi medborgare kan röra oss fritt i Europa utan pass.

Ja, det finns en mängd fördelar med EU. Med dem kommer samtidigt skyldigheter och anpassningar för att EU ska fortsätta vara en konkurrensneutral marknad, vilket inte minst gynnar svenska bolag.

Ett exempel är klimatlagstiftningen, där gemensamma krav ger stor påverkan på klimatutsläppen. Det gynnar svenska företag, som ligger långt fram i omställningen. Ett annat är initiativet med gemensamma regler för internationella tågresor.

Herr talman! EU:s regler för statsstöd som styr när ett medlemsland får stödja verksamheter gynnar Sverige eftersom många av våra företag, som skapar jobb i Sverige, konkurrerar på en internationell marknad och Sverige aldrig kommer att kunna ge lika stort statsstöd till företag som större länder som Frankrike och Tyskland.

I den nu aktuella propositionen om hamnverksamhet ger regeringen förslag på hur de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet ska kunna vara förenliga med EU:s regler om statsstöd.

Herr talman! I flera europeiska länder har det tidigare funnits särskilda skattebefrielser för hamnar och hamnverksamheter. EU-kommissionen undersökte 2013 europeiska hamnars funktionssätt och beskattning och kom fram till att skattebefrielsen av hamnar i flera europeiska länder utgjorde statsstöd. Detta tvingade fram förändringar i skattelagstiftningen i dessa medlemsstater.

Kommissionen har sedan dess under flera år uppmärksammat den svenska regeringen på att vissa kommunala hamnar drivs som en del av den kommunala förvaltningen och är befriade från inkomstbeskattning medan övrig hamnverksamhet, inklusive sådan som bedrivs i kommunala bolag, beskattas enligt de allmänna reglerna.

Herr talman! Förslaget om bolagiserad hamnverksamhet innebär att en kommun eller en region som bedriver hamnverksamhet på en marknad ska bedriva verksamheten i ett kommunalt aktiebolag på kommersiell grund.

Det finns dock undantag, och de är viktiga. Hamnverksamhet får bedrivas inom den kommunala förvaltningen om hamnen främst nyttjas av lokala användare och verksamheten inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna inom EU. Det är ett viktigt undantag, för det omfattar många av de hamnar som jag kanske skulle vara orolig över att detta skulle innebära en stor påverkan för. Många faller under detta undantag.

Lagförslaget lämnas för att de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet ska vara förenliga med EU:s regler om statsstöd. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. De kommuner och regioner som i dag bedriver hamnverksamhet som en del av den kommunala förvaltningen får dock fortsätta med sin hamnverksamhet fram till och med den 31 december 2028.

Herr talman! Utskottet har även efterfrågat Försvarsutskottets synpunkter på det lagda förslaget. Vi har tidigare i debatten hört en oro för vad denna förändring skulle innebära för rikets beredskap och säkerhet. Försvarsutskottet skriver dock i sitt svar att man delar regeringens och utskottets bedömning att lagen om kommunal hamnverksamhet i bolagsform inte kan anses bidra till ökade risker kopplade till Sveriges beredskap och säkerhet. Det tycker jag är ett viktigt besked.

Liberalerna anser att propositionen är väl avvägd och att den möter EU:s regler om statsstöd. Det är viktigt att vi i Sverige står upp för EU:s statsstödsregler, då det gynnar de svenska företagen internationellt.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 juni.)