Fru talman! I dag ska vi debattera förbättringar av den svenska tonnagebeskattningen.

Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till andra världsdelar. Sjöfarten står för 90 procent av vår export och import och är därmed mycket viktig för Sveriges företag, jobb och välfärd.

Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi för att stärka den svenska beredskapen måste stärka den svenska sjöfarten med både svenskregistrerade fartyg och svenska sjömän. Det är ett av de främsta motiven till att regeringen har lagt stort fokus på att underlätta för landets sjöfart.

Fru talman! Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill ta bort hinder för inregistrering av fartyg till Sverige. Vi startade med stämpelskatten för nya fartyg. Stämpelskatten hade dessutom en negativ påverkan på utvecklingen mot en klimatvänlig sjöfart, eftersom företag med miljövänlig teknik är dyrare och därför kostar mer i stämpelskatt. Därför såg Liberalerna, med våra samarbetspartier, till att stämpelskatten togs bort den 1 juli förra året. Vi har sedan dess sett en ökad inflaggning, vilket är mycket positivt.

Nu fortsätter regeringen att förändra tonnageskatten för att ytterligare underlätta för sjöfarten. Sverige kan inte ha radikalt annorlunda regler jämfört med sina närmaste grannländer, kanske främst Danmark. Den nya tonnageskatten är tänkt att införas den 20 juli i år och gäller från beskattningsåret 2027.

Vilka förändringar ingår då i den justerade tonnageskatten, fru talman? En stor förändring är att den nu omfattar stora delar av specialsjöfarten, som inte fanns med tidigare. Som exempel kan nämnas isbrytning, bunkring av bränsle, bogsering, sjöräddning och fartyg kopplade till byggnation och underhåll av anläggningar till sjöss, till exempel vindkraftverk.

Många av fartygen är viktiga för att övrigt tonnage ska fungera smidigt, men de är också väldigt viktiga för vår beredskap. Många av specialfartygen är mindre. Därför ändras gränsen för bruttodräktigheten för dessa fartyg till minst 20 ton, till skillnad från övriga fartyg där gränsen sedan tidigare är satt till minst 100 ton.

Fru talman! Från den 1 februari gäller så kallad bareboatcharter. Regelverket om inhyrning av utländska och uthyrning av svenska skepp utan besättning ändras. Bland annat kan man tillfälligt registrera de fartyg som ligger i bareboatregistret under svensk flagg. Syftet är att förbättra möjligheten för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och finansiera nya skepp.

Med propositionen utökar regeringen andelen av rederiverksamhetens sammanlagda bruttodräktighet som får användas till uthyrning från 20 till 50 procent, vilket ytterligare ökar flexibiliteten för rederierna. Ytterligare en förändring är att kravet på internationell fart tas bort och ersätts med ett krav på att fartyget används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarknaden. Det här är efterfrågade ändringar från svensk sjöfart som kommer att göra det ännu mer attraktivt att registrera sina fartyg i Sverige.

Med propositionen införs också generösare villkor för överavskrivningsfonden. Förutsättningarna för att flytta fram tidpunkten för när avsättning till överavskrivningsfonden kan återinföras till beskattning för fartyg ändras. Nu blir kravet att nettodräktigheten på de ägda kvalificerade fartygen inte ska ha minskat, där det förut stod att den skulle ha ökat. Dessutom ska ett avtal om leverans av ett nybyggt fartyg enligt förslaget räknas som ett ägt kvalificerat fartyg.

Med dessa förändringar av tonnageskatten underlättar vi för svensk sjöfart och ökar möjligheterna för inflaggning till svensk flagg och därmed stärkt svensk beredskap.

Fru talman! Stämpelskatten, tonnageskatten, bareboatcharter, fler gränsövergångar vid svenska hamnar, budget för ytterligare isbrytare, förbud för öppna skrubbrar som släpper ut avgaser i havet, nytecknat avtal för Gotlandstrafiken där bränslepriser får mindre påverkan på priset, sänkta båtpriser för bofasta på Gotland, justerade behörighetskrav till sjöfartsutbildningen för ökat söktryck samt förbättrad infrastruktur till våra hamnar – inte minst två nya spår på sträckan Göteborg–Alingsås, den största kapacitetsbristen på järnväg i hela Sverige, som Socialdemokraterna vägrade lägga in i den nationella infrastrukturplanen under förra mandatperioden – allt detta låg på bordet för den socialdemokratiska regeringen under förra mandatperioden utan att man gjorde något åt det.

Det är den här regeringen som har vidtagit en lång rad åtgärder för att underlätta för den svenska sjöfarten, och det är den här regeringen som har förbättrat villkoren för Sveriges företag och beredskap och som har minskat sjöfartens miljöbelastning.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 juni.)