Fru talman! Konstitutionsutskottets verksamhet spänner över ett brett område som ändå får sägas spegla många olika perspektiv och sidor av svensk förvaltning. På ena sidan finns den årliga vårgranskningen med fjolårets anmälningar avseende enskilda statsråd och deras eventuella brister i hanteringen av sina ärenden. Det såg vi resultatet av i går med stort intresse och många frågor från medierna och från människor i sociala medier.

Nu rör vi oss i ett helt annat område, nämligen kommittéernas verksamhet under 2025. Det väcker kanske inte riktigt lika stor medial uppmärksamhet, men kommittéerna är viktiga inslag i systemet, eller kanske skyddsnätet, för den offentliga makten gentemot väljarna och för all del alla andra i Sverige som inte har rösträtt än, till exempel ungdomar och alla de som väntar på besked om medborgarskap.

Fru talman! Kommittéer är ett sammanfattande namn på de uppdrag som kan bli resultat av olika beslut som regeringen fattar. De kan vara beskaffade på lite olika sätt. De kallas beredningar, kommissioner, råd eller helt enkelt utredningar med särskilda utredare. Formellt utgör kommittéerna en del av svaret på beredningskravet, som det uttrycks i regeringsformen. Det är alltså upp till regeringen att avgöra hur arbetet ska organiseras och genomföras. Men man ska förstås komma ihåg att syftet är att förse riksdagen med ett beslutsunderlag som är väl genomarbetat.

Under 2025 tillsattes 60 kommittéer och drygt 100 avslutades. Vid varje given tidpunkt pågår ett ganska stort antal kommittéer till en sammanlagd kostnad som 2025 slutade på 470 miljoner kronor.

Fru talman! KU säger i betänkandet att kommittéberättelsen tillför värdefull kunskap om det svenska utredningsväsendet. Förslaget är att betänkandet läggs till handlingarna. Men jag vill också säga några ord om de motioner som behandlats i anslutning till detta.

En av motionerna tar inte helt oväntat upp den tid beredningen av ärenden tar eller kan ta. Motionären menar att den tiden behöver kortas i många fall, inte minst mot bakgrund av en alltmer föränderlig omvärld.

Utskottet finner att beredningskravet i regeringsformen i och för sig ger regeringen stort inflytande över hur processerna utformas. Men utskottet pekar också på att det är rimligt och nödvändigt för den demokratiska processen att inte minst de politiska partierna i parlamentet faktiskt har tid att sätta sig in i de frågor som avhandlas, bland annat för att kunna ta fram och lyfta fram alternativa lösningar och frågor.

I granskningen av årets anmälningar till konstitutionsutskottet har vi också granskat hur beredningskravet har hanterats, framför allt inom Justitiedepartementet, där vi under den innevarande mandatperioden sett att ett stort antal utredningar och lagförslag har tagits fram.

KU framförde ingen direkt kritik mot beredningen men påpekade att kraven på remisstid med mera finns av ett skäl. Trögheten i systemet är inte nödvändigtvis en nackdel, utan snarare en garanti för genomarbetade förslag.

Slutligen, fru talman, har utskottet också behandlat en motion om den återkommande frågan om att vi i Sverige kanske överimplementerar de direktiv som kommer från Europeiska unionen. Det är inte minst näringslivet som uttrycker farhågor för att det kan leda till en minskad konkurrenskraft om implementeringen i Sverige innebär ökade pålagor.

Man ska naturligtvis inte underskatta de fördelar, exempelvis inom hållbarhetsområdet, som kan uppnås vid en anpassning av minimialternativen till svenska förhållanden och ambitioner. Utskottet föreslår att motionen avslås med hänvisning till att arbetet med implementeringar av EU-regler pågår.

Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag att lägga betänkandet till handlingarna.