Fru talman! Riksdagen beslutade 2023 att tillsätta en utredning om stödet till den parlamentariska beslutsprocessen och ledamotskapet i riksdagen efter ett tillkännagivande från konstitutionsutskottet, som flera tidigare talare har varit inne på. I oktober 2023 beslutade riksdagsstyrelsen om att sammankalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utföra utredningen. Jag själv fick äran att ingå i denna kommitté.

I mars 2025 redovisade utredningen uppdraget i betänkandet Ledamoten i fokus. 2023 års riksdagsutredning – stödet till det parlamentariska arbetet och ledamotskapet (2024/25:URF1). Betänkandet stöddes av en enig parlamentarisk kommitté.

I dagens betänkande hanteras även förslag från två andra utredningar som också har nämnts här tidigare.

Förslagen i betänkandet berör en rad olika frågor, exempelvis tillvägagångssättet vid val av talman och vice talmän, nivån på det så kallade Stockholmstraktamentet, avräkningsregler för avgångna riksdagsledamöter och säkerheten i riksdagens kammare.

Den 27 mars 2026 överlämnade riksdagsstyrelsen framställningen Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus. I den har riksdagsstyrelsen bland annat tagit ställning till förslagen från den parlamentariska kommittén som jag nämnde tidigare. Mina kollegor i utskottet har i stora drag redan redogjort för innehållet, och jag kommer inte att ta tid till det.

I vissa avseenden har dock riksdagsstyrelsen föreslagit andra åtgärder än vad kommittén har föreslagit. Kristdemokraterna har därför skrivit ett särskilt yttrande, som även Liberalerna och Vänsterpartiet har anslutit sig till. Jag ska här redovisa vad det särskilda yttrandet går ut på.

Riksdagsstyrelsen ser inte något behov av att tillsätta en särskild beredningsgrupp för budgetfrågor, vilket kommittén hade förslagit. Utredningen tog i sitt förslag om en budgetberedning – med representanter för samtliga partier i riksdagen – hänsyn till att alla partier inte ingår i riksdagsstyrelsen och därmed saknar yrkande- och beslutsrätt, även om gruppledarna för de partier som inte ingår i riksdagsstyrelsen är adjungerade. Riksdagsstyrelsens förslag om att i ett tidigt skede involvera styrelsens ledamöter i budgetprocessen och vid vissa tillfällen förlänga styrelsens möten förändrar inte det förhållandet att vissa partier med en sådan ordning fortfarande saknar yrkande- och beslutsrätt när det gäller budgetfrågor.

Vidare föreslår riksdagsstyrelsen en annan utformning av stödet till riksdagens partigrupper än vad 2023 års riksdagsutredning gjorde. I den föreslogs en fördelningsnyckel mellan basstödets grundbelopp och tilläggsbelopp som tog hänsyn till de grundkostnader som ligger på samtliga partier oavsett storlek. Riksdagsstyrelsen föreslår att basstödet till riksdagens partigrupper ska höjas, men vi anser att basstödets storlek i förhållande till mandatstödets storlek behöver utgöra en större andel av partistödet då alla partier har samma grundresurser för det politiska arbetet i riksdagens utskott. I riksdagsstyrelsens framställan föreslås dock en fördelning där de mindre partierna relativt sett missgynnas, vilket är beklagligt. Vidare föreslås att basstödet fortsättningsvis genom en koppling till gällande prisbasbelopp årligen ska justeras utan behov av återkommande lagändringar, vilket vi däremot anser vara ett bra förslag.

Vi välkomnar att riksdagsstyrelsen föreslår en fördjupad analys av frågor om stärkt säkerhet för riksdagens ledamöter. Vi vill dock se ett utökat och öronmärkt partistöd till politiska partier för att stärka säkerhetsfrågorna för riksdagens ledamöter. Ekonomiska medel har tillförts Riksdagsförvaltningens säkerhetsenhet och Säkerhetspolisen under senare år för arbetet med ledamöternas säkerhetsfrågor. Motsvarande behöver göras för de politiska partierna för att skapa förutsättningar för ett bra samspel i frågorna mellan riksdagens säkerhetsenhet, Säkerhetspolisen och partierna. Detta är dock en fråga för kommande utredningar.

Med detta tackar jag för ordet och yrkar bifall till förslaget i betänkandet.