Fru talman! Precis som tidigare talare varit inne på grundar sig detta betänkande på tre olika utredningar, varav jag haft förmånen att få delta i två.

Den stora och den som flest talare före mig har pratat om är den parlamentariska utredning som på olika sätt belyst villkoren för att vara riksdagsledamot. Där har vi tittat på hur uppdraget ändrats över tid och vad som går att göra för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för oss som har förmånen att vara folkvalda i riksdagen.

Vi är 349 individer som har samma uppdrag, men det är också mycket som skiljer oss åt. En del av oss bor långt härifrån och pendlar till Stockholm, medan andra kan träffa sin familj varje kväll. Vi skiljer oss åt i ålder, i utbildning, i klassbakgrund och i huruvida vi har ett funktionshinder eller ej.

Varje ledamot, alla vi 349 med samma uppdrag, utformar också hur vi uppfyller uppdraget på helt olika sätt. En del – inte jag – har möjlighet att göra många studiebesök. Andra, exempelvis vi i konstitutionsutskottet, har i stället många och långa möten där vi oftast brukar försöka hitta enighet i vad vi tycker – som i detta betänkande.

Många arbetar med frågor som uppmärksammas mycket i medierna. Andra arbetar med frågor som får mindre medial uppmärksamhet men som kan vara nog så viktiga.

En sak är jag dock säker på: Alla vi riksdagsledamöter gör vårt bästa för att förvalta det förtroende vi fått. Vi vet att det är unikt och att det är under en begränsad tid av vårt liv som vi uppbär detta fina förtroende från folket att få företräda våra respektive partier.

Jag är glad över att vi i denna utredning gemensamt kunde nå samsyn i de förslag vi lämnade. Mycket har Riksdagsförvaltningen redan påbörjat ett arbete med för att, som sagt, skapa så goda förutsättningar för oss som möjligt.

En hel del av de perspektiv som vi i utredningen bar med oss in från våra riksdagsgrupper var gemensamma erfarenheter och utmaningar. Ett särskilt fokus rörde, vilket också tidigare talare varit inne på, säkerheten för oss ledamöter och våra anhöriga och den utsatthet för hot och hat som inte sällan drabbar folkvalda på samtliga politiska nivåer.

En annan utredning har tittat på balansen mellan offentlighet och säkerhet i denna kammare. Det är naturligtvis av avgörande betydelse att den parlamentariska processen fungerar och kan genomföras under trygga och säkra former. Samtidigt framhåller vi i utskottet vikten av att riksdagen är ett öppet och tillgängligt parlament. Strävan efter öppenhet måste helt enkelt balanseras mot behovet av säkerhet.

Möjligheten att följa arbetet i riksdagen är viktig och kan främja såväl intresset som förståelsen för det parlamentariska arbetet, vilket i sig har ett stort demokratiskt värde.

Den tredje utredningen har sett över vissa ersättningar till oss riksdagsledamöter.

Fru talman! Utskottet är i detta betänkande enigt, men jag har lagt till två särskilda yttranden.

Precis som tidigare i en debatt under detta riksmöte anser jag att uppgifterna som finns i det ekonomiska registret bör publiceras på riksdagens hemsida. Det ekonomiska registret finns för att skapa öppenhet och insyn för allmänheten i ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. I registret finns uppgifter om intressen i företag, till exempel aktieinnehav och styrelseuppdrag, och andra avtal av ekonomisk karaktär. Även den ledamot som inte har några sådana uppgifter att registrera måste anmäla det.

Uppgifterna i det ekonomiska registret är offentliga och kan begäras ut, men jag anser att det finns skäl att sänka trösklarna ytterligare. Detta har jag redogjort för i en annan debatt gällande riksdagens arbetsformer.

Fru talman! Jag har även ett särskilt yttrande tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna. I den parlamentariska utredning som jag pratade om tidigare var vi överens i i stort sett samtliga frågor. Men nu behandlar vi riksdagsstyrelsens förslag, där man i vissa delar har gjort en annan bedömning än utredningen. Precis som tidigare talare var inne på har konstitutionsutskottet gjort en annan bedömning än riksdagsstyrelsen i vissa delar. Nåväl – inte i dessa där jag, Gudrun Brunegård och Mauricio Rojas har ett särskilt yttrande tillsammans. Jag beklagar verkligen att riksdagsstyrelsen inte ser samma behov av att tillsätta en särskild beredningsgrupp för budgetfrågor, vilket vi i utredningen diskuterade igenom noggrant och lade fram förslag om.

Utredningen hade ett förslag om en budgetberedning där samtliga partier skulle vara representerade eftersom inte alla partier i dagens riksdagsstyrelse deltar med yrkande- och beslutsrätt. Gruppledarna för de partier som inte ingår i riksdagsstyrelsen är adjungerade. Vi anser att formen måste vara annorlunda där samtliga partier är delaktiga i budgetprocessen och budgetfrågor.

Vidare föreslår riksdagsstyrelsen en annan utformning av stödet till riksdagens partigrupper än det förslag som utredningen har lagt fram. I utredningen föreslogs en fördelningsnyckel mellan basstödets grundbelopp och tilläggsbelopp som tog hänsyn till de grundkostnader som samtliga partier oavsett storlek i riksdagen har att förhålla sig till. Däremot anser vi att det är bra att riksdagsstyrelsen föreslår att basstödet ska höjas, men vi anser att man borde ha haft en annorlunda storlek i förhållande till varandra när det gäller dessa delar.

I riksdagsstyrelsens framställning föreslås också en fördelning som missgynnar mindre partier på ett sätt som vi tycker är beklagligt. Det finns en annan talare som också vill berätta om vad som finns med i vårt gemensamma särskilda yttrande!

Precis som tidigare talare har tagit upp skiljer sig utskottets förslag något gentemot riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet har även inhämtat ett yttrande från Lagrådet för vissa delar i betänkandet, vilket så här i efterhand visade sig vara värdefullt för oss i utskottet. Jag vill här rätta en tidigare talare, nämligen att förslaget dock inte gäller kroppsvisitation. Däremot har vi diskuterat frågan mycket i utskottet och landat där vi landade.

Fru talman! Slutligen vill jag framhålla att stödet till oss ledamöter fungerade väl även innan den parlamentariska utredningen tillsattes och arbetade på. Det beror framför allt på den duktiga och professionella personalen i Riksdagsförvaltningen. Jag hoppas att de får en fin sommar när det blir dags, men KU har många debatter kvar.