Protokoll 2025/26:136 Onsdagen den 10 juni

ärendedebatt / Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan
Anf. 159 Jacob Risberg (MP)

Herr ålderspresident! Det är lite déjà vu här i kammaren just nu, känns det som.

Vi fortsätter nu diskussionen om EU:s fördjupade relationer i Centralasien. Även här är utgångspunkten enkel: EU:s utrikes, handels- och partnerskapspolitik måste vila på unionens grundläggande värden. Respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter får inte vara förhandlingsbara.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kirgizistan. Avtalet ska ersätta ett äldre avtal från 1999 och fördjupa de politiska och ekonomiska relationerna mellan parterna. Regeringen framhåller att avtalet grundas i demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatens principer.

Herr ålderspresident! Miljöpartiet motsätter sig inte samarbete med Kirgizistan. EU behöver relationer som stärker hållbar utveckling, rättvis handel, klimatomställning, utbildning, social utveckling och regional stabilitet. Men samarbete får inte bli ett sätt att belöna auktoritär utveckling. När demokratin försvagas måste EU använda sin tyngd för att försvara det öppna samhället.

Herr ålderspresident! Kirgizistan har länge setts som ett av Centralasiens mer öppna länder. Just därför är utvecklingen så allvarlig. Landet rör sig i fel riktning. Makten har koncentrerats till presidentämbetet. Rättsväsendet och statliga påtryckningsmedel har använts mot oppositionella, journalister, bloggare, människorättsförsvarare och civilsamhällesaktörer.

Herr ålderspresident! Det fria ordet är under press. Civilsamhället begränsas. Lagstiftning om så kallade utländska representanter riskerar att misstänkliggöra organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati och rättsstat. Val kan administreras effektivt och ändå genomföras i en miljö där kandidater, väljare och medier inte har verkligt fria förutsättningar.

Mot den bakgrunden räcker det inte att avtalet innehåller allmänna formuleringar om demokrati, mänskliga rättigheter och civilsamhälle. Det är bra att orden finns där, men orden måste följas av krav. Det behövs uppföljning, och det behövs konsekvenser när utvecklingen går åt fel håll.

Herr ålderspresident! EU borde tydligt kräva konkreta förbättringar: stärkta fria medier, skydd för oberoende civilsamhälle, rätt för oppositionen att verka, oberoende domstolar och ett slut på trakasserier mot människorättsförsvarare. Det är inte orimliga krav. Det är själva grunden för ett demokratiskt samhälle.

Det här handlar inte om att isolera Kirgizistan. Det handlar om vilken sorts relation EU ska bygga – en relation som stärker människor, rättigheter och långsiktig hållbar utveckling eller en relation som främst stärker makthavare och ekonomiska intressen.

Herr ålderspresident! Centralasien blir allt viktigare geopolitiskt. EU:s intresse för regionen växer. Det gäller handel, energi, råvaror, konnektivitet och säkerhet. Men ju större EU:s intressen blir, desto viktigare blir det att unionen inte tappar sin moraliska kompass. Strategisk politik utan värderingar blir kortsiktig. Handel utan rättigheter blir svag. Partnerskap utan demokratiska krav riskerar att legitimera förtryck.

Herr ålderspresident! För Miljöpartiet är det avgörande att EU:s politik håller ihop. Klimatomställning, hållbar handel, fred, demokrati och mänskliga rättigheter är inte separata spår. De hör samman. Ett samhälle där medier tystas, domstolar politiseras och civilsamhället misstänkliggörs blir inte heller en stabil partner för långsiktig hållbar utveckling.

Sverige ska därför inte säga ja till ett avtal som fördjupar EU:s relationer med Kirgizistan utan tillräcklig demokratisk villkorlighet. Miljöpartiet anser att riksdagen därför bör avslå propositionen.

Men om riksdagen, trots mina goda argument, ändå godkänner avtalet måste regeringen ta ett betydligt större ansvar i EU. Regeringen måste verka för att samarbetsrådet och avtalets övriga institutioner används för systematisk uppföljning av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Civilsamhället måste involveras på riktigt, inte behandlas som ett tillval.

Regeringen bör också återkommande rapportera till riksdagen om hur Sverige driver dessa frågor, vilka krav som ställs, hur fria medier och civilsamhälle involveras och om EU är berett att använda avtalets möjligheter till åtgärder när åtaganden inte följs.

Herr ålderspresident! EU:s trovärdighet avgörs inte av hur ofta unionen säger ordet demokrati. Den avgörs av om EU försvarar demokratin när det också finns geopolitiska och ekonomiska intressen på bordet. Sverige ska vara en tydlig röst för mänskliga rättigheter, frihet och rättsstatens principer. Därför yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation nummer 1.