Fru talman! EU behöver bättre villkor för innovativa företag att växa i Europa. Regelförenkling kan vara en del av att förbättra villkoren, vid sidan om till exempel utbildningspolitik, forskningspolitik, infrastrukturpolitik, handelspolitik, kapitalmarknadspolitik och industripolitik.

Förenkling får dock inte betyda svagare ansvar. En europeisk bolagsform måste utformas så att seriösa företag gynnas samtidigt som arbetsrätt, kollektivavtal, arbetstagarinflytande, skattekontroll och brottsbekämpning stärks. Den avgörande skiljelinjen går därför inte mellan företagande och reglering utan mellan seriös förenkling och ansvarslös avreglering.

Förslaget om ”EU Inc.” kan bara vara acceptabelt om den nya bolagsformen inte används för att flytta risk från ägare till arbetstagare, från företag till skattebetalare eller från oseriösa aktörer till det gemensamma.

Men nu debatterar vi riksdagens ställningstagande till frågan om EU- kommissionens förslag till förordning om ett 28:e bolagsrättsligt regelverk är förenligt med EU-fördragen. Enligt Europeiska unionens domstol kräver tillämpningen av artikel 114 i EUF-fördraget att en lagstiftningsakt tillnärmar nationell lagstiftning i stället för att lämna de olika nationella lagarna oförändrade. Den måste verkligen ha till syfte att förbättra villkoren för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion. Den måste bidra till att eliminera hinder för utövandet av de grundläggande fyra friheterna och till att undanröja snedvridningar av konkurrensen.

Kommissionen menar att förslaget som vi nu debatterar inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets mål, proportionalitetsprincipen. Man menar att det är riktat eftersom det behandlar de områden som berörda parter, särskilt företag och grundare, har tagit upp under samrådet som problematiska. Man menar att de beräknade kostnaderna för förslaget är proportionerliga i förhållande till ändamålet och att förslaget förväntas innebära stor nytta för företagen, i synnerhet för uppstartsbolag och tillväxtbolag.

Utskottsmajoriteten understryker att fördelningen av kompetenser mellan EU och medlemsstaterna givetvis ska respekteras. Alltför långtgående harmonisering av till exempel skatterätten eller enskilda medlemsstaters arbetsmarknadsmodeller kan därför inte komma i fråga, och man menar att detta inte heller är förslagets syfte.

Utskottsmajoriteten anser alltså att det finns ett starkt värde av åtgärder på EU-nivå i detta fall. Man menar att det inte är möjligt för medlemsstaterna själva att uppnå målen för åtgärden i tillräcklig utsträckning på vare sig central nivå eller på regional och lokal nivå. Att skapa en ny EU-bolagsform kan endast göras på EU-nivå.

Fru talman! Så är det naturligtvis. Men nu är frågan dels om den föreslagna lösningen är önskvärd, dels om den är förenlig med EU:s fördrag och principerna om proportionalitet och subsidiaritet.

Liksom utskottsmajoriteten ser vi socialdemokrater positivt på initiativet att förenkla för företag att verka över gränserna och stärka den inre marknaden. Som kommissionen framhåller måste EU fokusera på att stärka konkurrenskraften, överbrygga innovationsklyftan i förhållande till andra stora ekonomier och öka produktiviteten för att driva på den ekonomiska tillväxten. Kärnan i denna strävan är företagen.

Fru talman! Vi menar dock att förslaget i vissa delar inte är ändamålsenligt utformat och att det går utöver vad som är nödvändigt för att åstadkomma målsättningen. Det handlar till att börja med om reglerna om förenklat insolvensförfarande för vissa företag. Dessa regler bör strykas eller omarbetas i grunden.

Vi konstaterar vidare att det med förslagets nuvarande utformning blir möjligt att kringgå nationella arbetsmarknadsmodeller, kollektivavtalens ställning, fackliga rättigheter, arbetstagarinflytande i företag och arbetsmarknadens parters autonomi genom valet av bolagsform eller registreringsstat.

Man kan därtill ställa sig frågan vilka kostnader som kan uppstå om en ny bolagsform visar sig bli ett effektivt verktyg för ekonomisk brottslighet. En sådan reglering är långtifrån önskvärd och kan heller inte vara nödvändig för att uppnå de angivna målen.

Vi ifrågasätter om förslaget fullt ut respekterar fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna och om den rättsliga grund som kommissionen hänvisar till är tillräcklig.

Artikel 114 i EUF-fördraget behandlar möjligheten att besluta om åtgärder, som jag sa tidigare, för tillnärmning av medlemsstaternas rättssystem i syfte att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Artikeln gäller dock uttryckligen inte bestämmelser om skatter och avgifter eller bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen. Trots detta kan vi konstatera att kommissionens förslag bland annat innebär full harmonisering på det skatterättsliga området – beskattning av personaloptioner – och att det blir möjligt att kringgå nationella arbetsmarknadsmodeller.

Vi menar att Sveriges riksdag borde föra fram våra invändningar mot kommissionens förslag i ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Jag yrkar bifall till reservationen.

(Applåder)