Fru talman! Jag skulle kunna nämna fler saker som genomförts tack vare januariavtalet och varit ganska historiska. Inte minst har arbetsmarknadsreformen betytt väldigt mycket. Den jobbar vi fortfarande med, naturligtvis.

Jag vet inte riktigt vad ledamoten syftar på när han säger att vi släpper reformer innan man ens har valt statsminister. Olika företrädare för de nuvarande regeringspartierna har ju redan delat ut ministerposter i en framtida regering, vilket är lite märkligt. Det gör inte vi.

Vilka frågor man ska förhandla om blir aktuellt efter ett val. Möjligen kan jag tycka att det är mer ärligt att i förväg säga att just detta med marknadshyror, som allianskollegorna förmodligen skulle ha röstat nej till om det hade kommit upp i samband med januariavtalet, är något som är nedprioriterat. Det är mer ärligt att göra på det sättet än att, som Liberalerna, under pågående mandatperiod släppa fråga efter fråga som varit liberala kärnpunkter. Det har handlat om visitationszoner och om 13-åringar i fängelse och så vidare. Måhända fanns det med i Tidöavtalet från början. Men tala om att ge upp sin själ!

Jag tycker att det är mer ärligt att säga att vi är beredda att stötta den regering som genomför centerpolitik. Sedan är det klart att vi före ett val inte kan säga exakt vad vi kommer att få igenom, men detta är alltså utgångspunkten i förhandlingen. Det är betydligt ärligare att i förväg säga ”detta kan vi möjligen prioritera ned” än att göra det under pågående mandatperiod trots att man sagt något annat före valet. Det var ju en viss partiledare för Liberalerna som myntade det bevingade uttrycket: Jag tror att det förvirrar mer än det stärker upp.