Fru talman! Finanspolitiska rådet framhåller att det är anmärkningsvärt att regeringen beskriver lånefinansiering som nödvändig samtidigt som inkomstskatten sänks med ett liknande belopp. Vad gäller det utökade jobbskatteavdraget konstaterar rådet att det är ett ineffektivt sätt att öka sysselsättningen, särskilt då det innebär en betydande och varaktig försämring av de offentliga finanserna. Trots, eller kanske på grund av, skattesänkningarna har Sverige EU:s tredje högsta arbetslöshet. Cirka 500 000 människor, en halv miljon, vill gå till jobbet, men de är i stället hänvisade till Tidös bristfälliga arbetsmarknadspolitik och smädelser.

Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest sedan mitten av 80-talet. Under denna mandatperiod har regeringen fortsatt att sänka skatterna för höginkomsttagare och därmed ökat klyftorna än mer.

Regeringen driver en politik som ökar barnfattigdomen och skillnaderna mellan dem som har och dem som inte har. Rädda Barnens barnfattigdomsrapport kom förra året, och den visade att 276 000 barn lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Det är betydligt fler än före Tidölagets regering.

Inför förra sommaren släppte Frälsningsarmén en rapport som visade att hälften av alla barnfamiljer var oroliga för matkostnaderna när barnen inte kunde äta lunch i skolan. Vart femte barn var hemma hela sommaren utan sommarlovsaktiviteter, och vart tredje barn till föräldrar som är arbetslösa eller sjukskrivna var hemma hela sommaren utan planerade aktiviteter. Denna sommar lär det knappast bli bättre.

Hälften av alla ensamstående föräldrar med låg inkomst har vid ett eller flera tillfällen inte haft råd att köpa näringsriktig mat till sig själva och sina barn.

Detta bekymrar dock inte högermajoriteten. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före satsningar på barn och unga – satsningar som kan förebygga att unga dras in i kriminalitet. Barnperspektivet lyser med sin frånvaro.

En genomsnittsfamilj har fått mindre i skattesänkningar på ett år än vad statsministern själv har fått på en månad.

Senast barnbidraget höjdes var när Vänsterpartiet budgetförhandlade med S–MP-regeringen 2018. Nu vill vi höja barnbidraget med 500 kronor och indexera det. Det är uppenbart vilket parti det är som står på barnfamiljernas sida.

Fru talman! Sverige har runt fyra dollarmiljardärer per miljon invånare. Det är fler än i de flesta länder och till exempel dubbelt så många som i USA.

Svenska miljardärers förmögenheter motsvarar runt 30 procent av Sveriges bnp. Även det är en av de högsta nivåerna i världen. Deras förmögenheter ökar, och vinsterna i deras bolag ökar.

Nyligen riktades också misstankar om kartellbildning mot ett företag med en av Sveriges absolut rikaste personer som huvudägare. Det är en kartellbildning som har gjort att flera kommuner får betala mer än vad de skulle behöva göra. Det var pengar som skulle göra större nytta i kommunernas verksamhet än i aktieägarnas fickor.

Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner, däribland rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem har tydligt påvisbara positiva effekter på ekonomin. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med cirka 200 miljarder kronor per år.

På skatteområdet behöver vi definitivt en mer rättvis beskattning, där höginkomsttagarna bidrar mer medan försäkringsinkomster ska beskattas på samma sätt som lön, vilket innebär skattesänkningar för personer som är arbetslösa eller föräldralediga.

En fördelningsanalys av Vänsterpartiets förslag gör det tydligt att Vänsterpartiets politik riktar sig till dem som behöver det allra mest. Sju av tio hushåll skulle vara vinnare med vår politik.

Sverige behöver en stor skattereform som både ökar skatteinkomsterna och omfördelar skattebördan. Som ett led i detta har Vänsterpartiet föreslagit en utredning om en särskild miljardärsskatt. De superrika behöver betala sin del av välfärden – det gör de inte i dag. De betalar betydligt lägre skatt räknat i procent av sin inkomst i skatt än vad en vanlig löntagare gör.

Förra året gjorde storbankerna tillsammans ett resultat på 177 miljarder kronor. En bankskatt på bankernas övervinster skulle innebära en kraftig förbättring av statsfinanserna. Men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att pressa ned bankernas vinster så att vanligt folk får en bättre ränta och lägre avgifter.

Fru talman! Klimatförändringarna är ett akut hot mot människans framtida livsmöjligheter. Det behövs en grön omställning av ekonomin som snabbt måste komma på plats. Inom ramen för en samlad och genomtänkt miljöpolitik krävs en reformering av miljö- och klimatskatter. Det handlar till exempel om flygskatt och om ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag.

Sänkt skatt på bensin och diesel ökar Sveriges utsläpp. Precis som med all annan skattepolitik från den här regeringen blir det också störst sänkning för de rika. Fördelningspolitiskt hamnar det helt snett. Bland dem med lägre inkomster är det inte ens varannan som berörs av regeringens skattesänkningar. Bland dem med de högsta inkomsterna berörs hela fyra av fem. Eftersom de med högre inkomster också reser mer får de även mer i kronor räknat.

Vänsterpartiet har ett helt annat förslag, som ger bättre fördelningspolitisk effekt. Vi föreslår en tillfällig riktad kompensation till bilägare som har lägre inkomster och därför har drabbats hårt av prishöjningarna. Vi vill också se ett dubbelt stöd till dem som bor i områden med särskilt dålig tillgång till kollektivtrafik och därför inte har möjlighet att välja bort bilen.

I budgetpropositionen för 2026 presenterade regeringen ett högkostnadsskydd för el. Vänsterpartiet kritiserade skyddet och föreslog i stället ett elpristak. Med vårt elpristak hade hushållen i samtliga elområden fått mer pengar till annat i början av det här året. Med regeringen kommer pengarna i bästa fall till midsommar.

Höga elpriser är ett återkommande problem för hushållen. Det behövs en långsiktig lösning för att hålla elkostnaderna på rimliga nivåer. Vi behöver frikoppla de svenska elpriserna från den dyra utländska elen och införa Sverigepriser på el.

Under mandatperioden har utsläppen ökat markant. Med Tidöregeringens klimatpolitik kommer Sverige inte att nå 2030-målen. Sverige behöver en klimatpolitik värd namnet. Sverige behöver en ny regering.

Fru talman! Skatterna ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar. Därtill bör de utjämna inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Skatt ska betalas efter bärkraft, och välfärd ska ges efter behov. Sverige behöver en ny skattepolitik som sätter omfördelning, klimat och välfärd främst i stället för att gynna höginkomsttagare och klimatskadliga utsläpp. Sverige behöver en skattepolitik som minskar klyftorna i samhället, bekämpar barnfattigdomen och bidrar till ett jämlikt samhälle. Sverige behöver en regering där Vänsterpartiet ingår.

Fru talman! Jag vet att jag har dragit över min anmälda talartid, men jag vill ändå ta tillfället i akt att tacka skatteutskottets ledamöter och kansli för de här fyra åren. Detta är inte min sista debatt – jag återkommer nästa vecka. Men det är min sista debatt med skatteutskottet, så jag tackar för dessa fyra år.

(Applåder)