Fru talman! Jag vill påstå att socialdemokratin som rörelse framför allt fokuserar på två saker. Den ena är tillväxt, och den andra är rättvis fördelning. Vi lever utifrån principen att vi med rätt balans mellan tillväxt och rättvis fördelning så att de förstärker varandra kan se till att få det mesta av båda två.

Vi vet också att kravet på rättvis fördelning har svårt att vinna gehör bland borgerliga företrädare. Det kanske inte är så konstigt. Men när ökad tillväxt blir det viktigaste för moderata företrädare och det enskilt mest prioriterade när ni utformar er politik blir ju slutresultatet av regeringens fyra år ett fullständigt och totalt misslyckande.

Ni har en uppgift, och inte ens den klarar ni av. Sverige har i fyra år haft en tillväxt som legat i Europas bottenliga. Kan man bara lite ekonomi kan man också förklara varför. När man sänker skatten för riksdagsledamöter som har en månadslön på 81 400 kronor tar man ju pengar från den offentliga verksamheten. Man minskar den offentliga konsumtionen.

Frågan är: Av de skattesänkningar som ledamoten Åberg har fått, hur mycket har hon använt för att kompensera dem med privat konsumtion? Hur stor del av de skattesänkningar som ledamoten har fått har hon valt att spara?

Svaret är, kanske inte i det enskilda fallet men sett till helheten, att de allra flesta har stoppat undan de här pengarna. Man behövde inte dessa skattesänkningar för att konsumera mer. Vi har alltså ersatt offentlig konsumtion med privat sparande, och då faller också tillväxten. Misslyckandet blir alltså totalt, och Moderaterna borde erkänna detta.

(Applåder)