Herr talman! Tack Ida Gabrielsson för en något vriden fråga.

Låt mig upprepa det som jag sa tidigare. Jag tror att många här inne – jag och många andra, oavsett parti – har människor och svenskarna för ögonen när man gör det här jobbet. Vi har fått ett mandat och ett förtroende att göra detta utifrån våra övertygelser om hur det ska ske på bästa sätt.

Under de här åren har det varit hög inflation – inflationskris – och höga bolånekostnader. För de som bor i hyresrätt ligger den höga hyran där den ligger. Den har inte sänkts även om inflationen har dämpats. Många har haft det väldigt tufft.

Med det sagt är det den här regeringen som nu halverar matmomsen under ett år och nio månader. Det var vi som för första gången sedan 1997 höjde taket för när man kan få bostadsbidrag, vilket påverkar barnfamiljer allra mest. Om bara några veckor sänker vi förskoleavgiften. Vi har sänkt skatten för alla som jobbar, även hårt arbetande ensamstående föräldrar, som Ida Gabrielsson nämnde. De har fått en skattesänkning tre år i rad.

Listan kan göras längre. Allt det här har vi gjort för att stötta, särskilt under de första åren när inflationen var hög och priserna drog iväg. Jag träffade alltså inte matjättarna för att jag tyckte att det var allmänt trevligt att träffa dem utan för att jag var förbannad. Vi såg också skillnad i prisökningarna efter det. Det kanske inte var min förtjänst – det spelar ingen roll – men det hände i alla fall. Allt detta har jag gjort med barnen för ögonen.

Slutligen kan jag bara säga att en bra skolgång är en absolut förutsättning för alla barn. Jag ska säga några meningar till om det i mitt andra replikskifte.