Herr talman! Jag vill börja med att instämma i finansministerns beskrivning av läget de senaste åren. Det har varit otroligt oförutsägbart. Ibland reducerar vi lite grann det där till att det bara skulle handla om Donald Trump, men det gör det inte. Även den geopolitiska situationen i världen påverkar oss. Men Donald Trump och hans högernationalism har gjort världen både farligare och fattigare. Det påverkar ett exportberoende land som Sverige.

Nu närmar vi oss slutet på mandatperioden. Då är det rimligt att summera lite grann. Sverige är ett land som i stor utsträckning påverkas av händelser i omvärlden. Så har det varit även den här perioden.

Men Sverige har också underpresterat. Vi har inte fått igång tillväxten på det sätt som jag tror att finansministern ville. Vi har fastnat i den här långa lågkonjunkturen och inte kommit iväg. Vi har haft sämre tillväxt än många andra europeiska länder. Vi har haft sämre tillväxt än vi haft historiskt sett, även när vi tidigare har hanterat svåra frågor. Vi har nu en arbetslöshet på 500 000. Det är en ökning med nästan 100 000. Det här facit blir såklart jobbigt för en regering att hantera.

Det var ändå bra att finansministern lyfte upp att hon tycker att en av de viktigaste frågorna för framtiden är att värna de offentliga finanserna. Jag vill ställa en fråga om det.

I år beräknas vårt underskott bli 200 miljarder. Förra året var det 100 miljarder. Riksgälden räknar med 200 miljarder nästa år. En del av det handlar om försvarsutbyggnaden, som vi är överens om, men det gäller inte hela summan.

Jag ser att många partier nu presenterar enorma vallöften. Det är vallöfte på vallöfte. Vore det inte bra om regeringen presenterade en uppdaterad prognos för de offentliga finanserna? Förra gången ni presenterade en prognos var innan vi justerade ned tillväxten och justerade upp arbetslösheten. Om ni skulle göra det skulle det politiska systemet ändå kunna utgå från den verklighet som vi har i Sverige i år och de kommande åren.