Fru talman! Jag vill börja debatten med att yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag att tillstyrka propositionen och därmed avslag på de motionsyrkanden som görs inom det här betänkandet, som handlar om utmönstring av permanenta uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.

Kristdemokraterna har tillsammans med övriga samarbetspartier i det blågula laget stakat ut den nya och nödvändiga väg som Sverige behöver följa för att komma till rätta med de problem som grundar sig i att asylinvandringen till Sverige sedan lång tid tillbaka har varit omfattande och att tidigare regeringar inte gjort tillräckliga insatser för att komma till rätta med det. Den tidigare stora invandringen i kombination med bristande integration har bidragit till att Sverige fortfarande står inför stora utmaningar med dem som kommit till vårt land och att det finns en stor risk för ett växande utanförskap.

För att bryta och vända den utvecklingen genomför Kristdemokraterna tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget därför ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik med målet att kraftigt minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige.

Sedan Tidöregeringen tillträdde har antalet asylsökande minskat, men vår bedömning är att fler åtgärder behöver vidtas för att minska antalet asylansökningar ytterligare och behålla dem på en låg nivå. Utgångspunkten bör enligt vår åsikt vara att den svenska regleringen inte ska vara mer generös än vad EU-rätten och andra internationella åtaganden kräver. Därför finns det skäl att se över de nuvarande reglerna om permanent uppehållstillstånd som beviljas på grund av skyddsbehov och andra asylrelaterade grunder.

Förändringen görs naturligtvis också i relation till det faktum att EU:s migrations- och asylpakt har antagits. Det är ett omfattande regelverk bestående av tio rättsakter som syftar till att etablera ett gemensamt och harmoniserat system för asyl och migration inom EU. Regelverket bygger på fyra huvudsakliga områden: säkra yttre gränser, snabba och effektiva förfaranden, solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna samt ett fördjupat samarbete med länder utanför EU.

Fru talman! Förändringarna som vi nu debatterar utgår från att asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och leda till svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande. För att begränsa asylinvandringen är det som sagt viktigt att vi anpassar reglerna till EU:s rättsliga miniminivå i så stor utsträckning som möjligt.

Att utmönstra möjligheten att bevilja permanenta uppehållstillstånd är ett viktigt led i detta arbete. EU:s migrations- och asylpakt består av tio rättsakter som utgörs av förordningar och ett omarbetat direktiv. En EU-förordning är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater men kan innebära att det finns behov av och möjligheter till kompletterande bestämmelser i nationell rätt.

I propositionen gör regeringen bedömningen att nationella bestämmelser som kompletterar förordningen behöver införas i bland annat utlänningslagen och att flera befintliga bestämmelser behöver utmönstras. Där utrymme finns för Sverige att välja om och hur bestämmelser i förordningen ska tillämpas anser vi kristdemokrater tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget som sagt att den svenska regleringen inte bör vara mer generös än vad EU-rätten kräver.

Eftersom förordningarna i migrations- och asylpakten i allt väsentligt kommer att tillämpas från och med den 12 juni i år krävs skyndsamma anpassningar av svensk rätt.

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen att möjligheten att bevilja permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper.

Propositionen innehåller även förslag till anpassning av svensk rätt till rättsakterna under EU:s migrations- och asylpakt. Förslagen innebär bland annat att

det så kallade gränsförfarandet för asyl tillämpas i fler situationer än de som är obligatoriska inom EU-rätten

Polismyndigheten, Migrationsverket och regionerna ansvarar för utförandet av det så kallade screeningförfarandet

rätten till offentligt biträde vid handläggningen av ärenden om internationellt skydd hos Migrationsverket begränsas

åldersgränsen för att ta fingeravtryck och fotografier i vissa fall under migrationsprocessen sänks till sex år

terminologin och systematiken för det svenska asylförfarandet ändras.

Lagändringarna föreslås alltså träda i kraft den 12 juni.

Fru talman! Regeringen genomför som sagt ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

För den som kommer till Sverige och får ett asylrelaterat uppehållstillstånd ska det finnas en tydlig väg till medborgarskap. Är man i Sverige under en längre tid ska man vilja vara med och bidra till samhällsgemenskapen. Det kräver en hållbar och stram migrationspolitik, som vi nu anpassar till EU:s miniminivå.

Asyl handlar om skydd, och det är rimligt att tillstånd prövas över tid när förhållanden förändras. Den som vill bli en del av Sverige ska lära sig språket, arbeta och ta ansvar.

Fru talman! En presumtion för att förordna offentligt biträde i ärenden om utvisning infördes i svensk rätt 1978. Rätten till offentligt biträde har sedan dess inte genomgått några betydande förändringar, trots ett flertal större lagändringar. Det kan konstateras att de hittillsvarande svenska reglerna sträcker sig långt utöver vad som krävs enligt EU-rätten.

Kristdemokraterna anser liksom övriga Tidöpartier att reglerna bör stramas åt och anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. Även om detta innebär att vissa rättigheter som finns i dag kommer att begränsas anser vi att den föreslagna ordningen skapar ett effektivt och ändamålsenligt system med bibehållen rättssäkerhet.

Fru talman! När Tidösamarbetet ser till att genomföra förändringar som skapar ordning och reda på mottagandet i Sverige och ger större förutsättningar för integration ställer sig oppositionen även i detta ärende vid sidan om, och som vanligt spretar det rejält. Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger i vanlig ordning nej till förändringen och till skärpta krav och vill i mångt och mycket hålla fast vid den ordning som nu råder utan att reflektera över vad den har inneburit eller vilket behov som finns av åtgärder.

I det här ärendet ställer sig Centern och Socialdemokraterna bakom vissa delar av förslaget, men de reserverar sig. Det är nu man börjar ana den valtaktiska samsyn man lägger grunden för med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Speciellt Socialdemokraterna glider vänsterut, trots att man upprepar talepunkterna om att det ska vara en stram migrationspolitik. I det här sammanhanget blir detta alltmer tomma ord.

Tidigare under mandatperioden har Sledamöterna villigt tryckt ja till de flesta av regeringens förslag, men nu gör man en positionsförflyttning i riktning mot Miljöpartiets och Vänsterns ställningstaganden.

Att Socialdemokraterna inte kan reflektera över vad de borde ha gjort annorlunda under tidigare mandatperiod och inte heller nämner att de var begränsade under sitt samarbete med Miljöpartiet beror av naturliga skäl på ett egenintresse.

Vad inriktningen av ett framtida regeringsalternativ innebär för migrationspolitiken är inte möjligt att utröna eller uttolka. Det enda man med säkerhet kan säga är att det från flera av de mindre partierna kommer att ställas många krav på att man ska återgå till tidigare ordningar för att de ska ge sitt stöd. Den strama linje som Socialdemokraterna alltså tycker ska gälla i framtiden är tyvärr en utopisk dröm. Kaos och långbänk är ett riktigare scenario för framtida eventuella regeringssamarbeten.

Fru talman! Som jag ofta upprepat i den här kammaren behöver Sverige fortsättningsvis en stram, rättvis och ansvarsfull migrationspolitik. Vi Kristdemokrater har tillsammans med övriga samarbetsparter i det blågula laget visat att detta går att leverera. Vi är beredda att ta det fortsatta ansvaret, och det är den riktning Sverige behöver både nu och i nästa mandatperiod – inte en rödgrön kaosregering med röda linjer dragna tvärs över papperet hela tiden.

Fru talman! Sammanfattningsvis kommer Sverige med de förslag vi debatterar i dag att få ett mer ordnat asylmottagande i nivå med de utmaningar som återstår att hantera. Detta är något som gynnar både de asylsökande och Sverige som land.

Som jag tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag och propositionen samt avslag på motionerna.