Fru talman! Om vi ska kommentera SCB:s partisympatiundersökning förstår jag att Ola Möller och Socialdemokraterna känner en påtaglig stress, för där ser man att trenden för Socialdemokraterna är fortsatt nedåtgående. I andra undersökningar är trenden för Magdalena Andersson som oppositionsledare fortsatt nedåtgående. Vi ser också att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gynnats av den debatt som har varit.

Det är det jag menar med att vänstervindarna nästan blåser upp till storm i de socialdemokratiska leden, och det har lett till Ola Möller och hans partikamrater här i Sveriges riksdag nu känner sig nödgade att gå ifrån den strama migrationspolitiken till en mer generös sådan, även om man i retoriken fortfarande talar om en stram migrationspolitik.

En stram migrationspolitik är vad Magdalena Andersson har talat om att hon tänker bedriva. Hur det ska gå till med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i samma regering kan ingen vettig människa förstå. Men det är det hon nämner, och det är också det som har varit grunden för att vi lägger oss på den miniminivå som våra åtaganden kräver, oavsett om det gäller internationella åtaganden eller EU-rätten.

Detta har Socialdemokraterna tidigare uttryckt, men nu hittar man på ett antal undantag, tillägg och mer generösa regler, och så står man och påstår att detta handlar om att utvisningspolitiken ska avbrytas. Det Ola Möller inte nämner är att den som inte har rätt att befinna sig i Sverige bör utvisas. Det gäller oavsett om man har tillfälligt uppehållstillstånd eller inte när man gör en ny prövning eller om man gör den första prövningen.

Inte heller detta verkar Socialdemokraterna stå bakom längre, utan nu talar man om utvisningspolitiken. Man talar om att migrationspolitiken ska vara stram men inte korkad. Jag kan inte se det som något annat än en anpassning till att få ihop det med Vänsterpartiet och Miljöpartiet efter valet i höst.