Fru talman! Vi debatterar i dag två viktiga betänkanden om strategisk exportkontroll och ett nytt regelverk för krigsmateriel. Det är tekniska rubriker. I själva verket handlar detta om något mycket större. Det handlar om vilka vi är som land. Det handlar om huruvida svensk politik bidrar till fred eller till konflikt. Det handlar om hur vi försvarar demokrati och mänskliga rättigheter i en tid då de globalt är under press.

Miljöpartiet står bakom ett starkt svenskt totalförsvar. Vi står bakom stödet till Ukraina, men vi står inte bakom ett system där svensk krigsmateriel riskerar att hamna i händer som undergräver just de värden vi säger oss försvara.

Fru talman! Regeringen beskriver dagens system som ansvarsfullt, men verkligheten visar något annat. Under 2025 exporterade Sverige krigsmateriel för över 28 miljarder kronor till 61 länder. Bland mottagarna finns stater med allvarliga brister i demokrati och mänskliga rättigheter, som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Thailand.

Det här är inte en marginalfråga. Det är inte enstaka avsteg. Det här är ett mönster som visar att demokratikriteriet som infördes 2018 inte räcker. Miljöpartiets slutsats är därför tydlig: Vi behöver gå från ett urvattnat kriterium till ett faktiskt förbud mot export av krigsmateriel till diktaturer, krigförande länder och länder som begår allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta förbud måste omfatta även följdleveranser, annars blir det inte ett förbud utan ett kryphålssystem.

Fru talman! Låt oss vara konkreta. Under 2025 exporterade Sverige krigsmateriel för över 400 miljoner kronor till Thailand. Samtidigt finns militära spänningar i regionen, och landet har genomfört luftangrepp mot Kambodja. Det verkar som om svenska Gripenplan användes. Detta illustrerar en central brist, nämligen att konfliktkriteriet inte tillämpas tillräckligt strikt.

Förenade Arabemiraten är ett land som pekas ut som en aktör i en av världens värsta humanitära katastrofer, kriget i Sudan, genom sitt stöd till stridande parter. Ändå fortsätter svensk vapenexport till Förenade Arabemiraten.

Regeringen hävdar att exporten till Israel har stoppats – samtidigt som följdleveranserna fortsätter. Detta visar tydligt att man med gamla tillstånd och tekniska definitioner i praktiken kan kringgå politiska beslut. Det är inte förenligt med en trovärdig utrikespolitik.

Fru talman! Jag vill även uppehålla mig en stund vid produkter med dubbla användningsområden. I en tid av snabb teknikutveckling handlar exportkontroll inte längre bara om vapen. Det handlar om AI-system, övervakningsteknik och avancerad elektronik.

Regeringens egen skrivelse visar att exporttillstånd av produkter med dubbla användningsområden ges till militära aktörer i länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar och Thailand. Detta väcker en avgörande fråga: Bidrar Sverige indirekt till övervakning, repression eller militär upptrappning? Miljöpartiets svar är att risken är uppenbar. Därför vill vi se en ny utredning som skärper kontrollen, särskilt när det gäller export till militära slutanvändare och auktoritära stater. Massövervakningsteknologi ska inte exporteras till regimer som förföljer oppositionella. Det är en självklar princip.

Fru talman! Regeringens skrivelse om vapenexporten under 2025 är detaljerad men smal. Den fokuserar på teknik, regelverk och Rysslands krig mot Ukraina. Det är viktigt, men det räcker inte. Vi lever i en tid där den globala demokratin backar, autokratiseringen ökar och antalet väpnade konflikter växer. Organisationer som Freedom House och V-Dem pekar på en långvarig negativ utveckling, men det speglas inte tillräckligt i regeringens analys. Det är ett problem eftersom exportkontrollen är djupt politisk. Den kan inte reduceras till en administrativ process. Den måste utgå från demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, folkrätt och konfliktrisker. Därför vill Miljöpartiet att regeringens årliga skrivelse breddas.

Fru talman! Låt oss gå vidare till regeringens proposition om ett nytt regelverk för krigsmaterielexport. Det finns delar som är positiva, men i flera centrala avseenden går regeringen i fel riktning. I stället för att kontrollen stärks riskerar förslagen att öppna för uppluckring. Det gäller särskilt de nya bedömningsgrunderna och synen på samverkan med allierade. Regeringen ger intryck av att export till allierade i princip ska anses acceptabel, men verkligheten är mer komplex. Allierade stater agerar inte alltid i linje med folkrätten. Vi har sett det tidigare – i Irak, Syrien, Venezuela och andra konflikter. Därför måste varje export prövas självständigt. Sverige ska föra sin egen utrikespolitik, inte outsourca den.

Fru talman! En annan avgörande fråga är risken för vidareexport. Gripenaffären med Thailand illustrerar problemet. Det fanns varningar om att teknologi skulle kunna spridas vidare till Kina och i förlängningen till Ryssland. Ändå godkändes exporten. Det är inte acceptabelt. Exportkontrollen kan inte stanna vid den formella mottagaren. Den måste också väga in var materielen kan hamna i nästa steg. Miljöpartiet vill därför att risken för vidareföring alltid ska ingå tydligt i prövningen – annars riskerar Sverige att indirekt stärka aktörer som står i konflikt med våra egna säkerhetsintressen.

Fru talman! En ofta förbisedd fråga är import av krigsmateriel. Sverige gör nu en historisk upprustning. Vi kommer att bli alltmer beroende av materiel från andra länder. Det skapar långsiktiga beroenden som kan få politiska konsekvenser. Vi har redan sett exempel där exportfrågor kopplas till politiska krav, som i relationen till Turkiet och Nato. Liknande situationer kan uppstå kring import. Trots detta saknas ett tydligt regelverk. Miljöpartiet vill därför att en utredning tillsätts för att skapa ett modernt system även för import.

Fru talman! Regeringens förslag om en ny sekretessbestämmelse är också problematiskt. Den är otydlig, den saknar tidsgräns och den tar inte hänsyn till kritiken från remissinstanser och Lagrådet. Vi säger: Gör om, gör rätt! Detsamma gäller avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Att effektivisera samarbetet i Europa är viktigt, men det får inte ske på bekostnad av svensk lagstiftning. Det aktuella avtalet begränsar möjligheten att stoppa export till tredjeland och snävar in grunderna till nationella säkerhetsintressen. Men svensk exportkontroll handlar om mer än så; den handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Därför säger vi nej.

Fru talman! Krigsmaterielexport är inte vilken fråga som helst. Den är i sin kärna moralisk och politisk. Varje beslut vi tar kan få konsekvenser långt bortom Sveriges gränser. Det kan handla om liv och död, om frihet och förtryck, om krig och fred.

Miljöpartiet vill se ett tydligt exportförbud till diktaturer och krigförande stater, skärpt kontroll av produkter med dubbla användningsområden, en starkare prövning av vidareexport, ett regelverk även för import och en exportkontroll som tar sin utgångspunkt i demokrati och mänskliga rättigheter. Vi menar att det är fullt möjligt att kombinera ett starkt försvar med en stark värdegrund.

Fru talman! Sverige ska inte bara vara en säkerhetspolitisk aktör. Vi ska vara en trovärdig röst för fred, folkrätt och mänskliga rättigheter. Med det vill jag i betänkande UU9 yrka bifall till reservation nummer 6 och i betänkande UU18 till reservation nummer 2.