Fru talman! Regeringen beskriver propositionen som ett steg mot ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel. Men frågorna vi måste ställa oss är: Modernt för vem? Anpassat för vad?

För Vänsterpartiet är svaret tydligt. Ett modernt regelverk måste och borde utgå från att vi vill ha folkrätt, mänskliga rättigheter och demokrati. Regelverket måste sätta tydliga gränser för svensk vapenexport och inte öppna för nya undantag och nya uppluckringar.

Vi lever i en tid av krig, upprustning och ökad osäkerhet. Just därför måste Sverige vara en trovärdig röst för fred, nedrustning och respekt för internationell rätt. Då duger det inte att samtidigt möjliggöra export av krigsmateriel till auktoritära regimer och till stater som begår allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.

Vapenhandel – mina vänner – är inte vilken handel som helst. Den är politisk, och den får direkta konsekvenser för människors liv och säkerhet. I vår motion föreslår vi därför att riksdagen ska avslå regeringens förslag om ändring i lagen om krigsmateriel. Och vi säger nej till Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Vi vill i stället se skärpta riktlinjer där brott mot folkrätten, omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och export till icke-demokratier utgör ovillkorliga hinder för export, även när det gäller följdleveranser.

Vi menar vidare att regeringen måste återkomma med en strategi för att stoppa vidareexport av svensk krigsmateriel i strid med svenskt regelverk. Vi har tyvärr under det senaste året sett exempel på till exempel hur svensk krigsmateriel letat sig vidare till krigets Sudan.

På samma sätt behöver exportkontrollen när det gäller produkter med dubbla användningsområden skärpas ytterligare, för även där finns det exempel på att saker har letat sig vidare. Möjligheten att reglera importen av krigsmateriel måste också ses över. Det handlar helt enkelt om att bygga ett ansvarsfullt regelverk över hela kedjan.

Förutom ny lagstiftning debatterar vi den årliga skrivelsen om vapenexport. Regeringens skrivelse visar att Sveriges vapenexport fortsatt befinner sig på historiskt hög nivå. År 2025 exporterade svenska företag krigsmateriel till ett värde av 28 miljarder kronor. Det är i paritet med resultatet året dessförinnan, och det är bland de högsta beloppen någonsin när det gäller den exporten.

Bland köparna av svenska vapen under förra året återfinns en rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår allvarliga och omfattande brott mot mänskliga rättigheter. Vi återfinner där även länder som har tagit stora steg tillbaka i demokratiutvecklingen och där vi ser att våld och förföljelse av minoriteter och politisk opposition ökar.

De största mottagarna av svensk vapenexport under 2025 var USA följt av Ungern. Dessa två länders demokratiska status är problematisk, om man säger så.

Det går inte att, som utrikesministern gör, deklarera att demokratiska värderingar ska vara kärnan i svensk utrikespolitik samtidigt som man viker ned sig för Turkiets påtryckningar om bland annat vapenexport för att släppa igenom ett svenskt medlemskap i Nato.

Nu riskerar vi att fatta beslut som ytterligare gröper ur vår lagstiftning.

Jag läste precis ett pressmeddelande om att utrikesministern nu ska resa till gulfländerna Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten.

Det är just så som ledamoten Olsson var inne på. 80 procent är i stort sett oproblematiskt, men ungefär 20 procent av vår export är ytterst problematisk i flera delar.

Fru talman! Våra följdmotioner när det gäller de två ärenden som vi nu debatterar fokuserar extra mycket på den svenska vapenimporten. Tack vare riksdagens utredningstjänst, RUT, har vi fått fram de första offentliga sammanställningarna av vapenimportens omfattning och från vilka länder Sverige importerar vapen.

Denna frågeställning blir allt viktigare i tider av ökad oro och då vi politiker bestämt oss för att stärka det svenska försvaret. Det gör att vi under de kommande åren kommer att importera fler vapen till Sverige än vad vi har gjort tidigare.

Vad är det då som är politiskt relevant med vapenimporten? Det första handlar om varifrån vi importerar. Om Sverige importerar från länder som är tveksamma demokratier riskerar våra köp att understödja en rådande ordning och därigenom att bidra negativt. Det andra handlar framför allt om leveranskedjor och leveranssäkerhet.

I en tid med ökade globala spänningar riskerar inköp från länder längre ifrån oss, även demokratier, att innebära ökade utmaningar när det gäller reservdelar och dylikt. Det handlar även om andra aspekter: Vad är sannolikheten att vi blir prioriterade för leveranser eller att leveranser till oss prioriteras ned vid en eventuell krigssituation?

Vad visar då våra rapporter? Jo, de visar att bland de undersökta länderna är Sverige tillsammans med Finland undantagen på så sätt att de helt saknar lagstiftning här. Nio av elva undersökta länder – flera av dem är Natomedlemmar – har någon form av lagstiftning om vapenimport. De flesta har generösa undantag för länder inom EU.

Något annat som de här rapporterna visar är att vårt beroende av USA är stort. En tredjedel av vår vapenimport under det senaste decenniet var från USA.

Detta gör att Sverige helt enkelt behöver reglera vapenimporten. Vi behöver ha ett regelverk motsvarande regelverket för vapenexporten – med politisk insyn och styrning. Det bör även vid vapenimport vara förbjudet att handla med länder som bryter mot mänskliga rättigheter och mot demokratiska regler då det riskerar att leda till ökat inhemskt förtryck i dessa länder.

Vi behöver en ny lagstiftning som givetvis inte ska vara alltför byråkratisk och utgöra ett hinder för Försvarsmakten att samarbeta med för Sverige närstående länder. Detta behöver inte bli ett problem i och med att flera likasinnade länder har någon typ av reglering i dag. Den franska lagstiftningen tar till exempel sikte på import från länder utanför EU till Frankrike. Det kan vara en modell också för en svensk lagstiftning.

Vår lagstiftning om vapenexport är långtifrån perfekt, men det finns ändå ett visst mått av politisk styrning och ansvarstagande vid vapenexport. Det är rimligt att politiken tar motsvarande ansvar när det gäller vapenimport. Det skulle också kunna gå att inrätta ett liknande råd som Exportkontrollrådet fast för vapenimport, kopplat till Försvarets materielverk, FMV. Jag tycker att det vore ett rimligt sätt att få till den politiska styrningen över vapenimporten. Vi vill helt enkelt att vårt förslag om vapenimport ska utredas.

Fru talman! Situationen i Libanon, i Gaza och på Västbanken är en mardröm. Det är svält och död. Det är barn som dör.

Nu har kriget mellan USA, Israel och Iran på nytt tagit fart efter att fredsförhandlingarna havererat. Vår värld har helt enkelt misslyckats att agera. En blind tilltro till Netanyahus högerextrema regering har lett till den punkt där barn dör och extremismen frodas.

FN har gång på gång vädjat utan att världsledare har lyssnat – särskilt inte Israels regering. I stället har den egna makten för Netanyahu satts framför mänskligt liv och fred. Det har lett till att det nu pågår processer mot honom och mot Israel i de båda domstolarna ICJ och ICC om brott mot folkrätten.

Fru talman! Det har visat sig att Sverige under de senaste åren har både importerat vapen från Israel och exporterat vapen till Israel. När det gäller den import som sker är det Israels största vapentillverkare Elbit. Elbit har i sin marknadsföring varit tydliga med att deras system är så kallat battle proven, alltså testat i krig, testat på palestinier.

Den svenska Försvarsmakten tecknade i oktober 2023, mitt under bombningarna av Gaza, ett långt avtal med Elbit om ett så kallat ledningssystem. Totalt har vapenimporten från Israel uppgått till närmare en halv miljard det senaste decenniet, en siffra som är betydligt högre än jag trodde.

Så ser det ut om vi inte har regleringar som fungerar, och det riskerar att bli ännu högre framöver.

Att mot den bakgrunden exportera krigsmateriel och ha militärt samarbete och kontakter med Israel blir ett indirekt stöd till det folkmord som vi har sett pågå framför våra ögon. Vänsterpartiet anser att alla militära kontakter med Israel omgående ska avbrytas. Avtalet med det israeliska vapenföretaget Elbit måste hävas. Vi borde också stoppa transporter av krigsmateriel till Israel genom Sverige. Omvärlden borde klara av att lägga ett vapenembargo mot Israel så att all vapenexport från EU-länder kan stoppas.

Vänsterpartiet anser vidare att den svenske militärattachén i Tel Aviv i Israel måste kallas hem. Det omfattande utbyte som pågår mellan det svenska försvaret och den israeliska armén måste stoppas. Sverige ska inte vara ett land som indirekt stöder dödandet av oskyldiga civila. Vi har ett ansvar för det, och domstolen ICJ påtalat att vi har det.

Sverige och det internationella samfundet har stora möjligheter att agera mot Israels ockupation av Palestina. Att stoppa vapentillförseln är ett effektivt sätt att sätta betydligt större press på Israels högerextrema regering.

Fru talman! Sverige ska inte bidra till att beväpna förtryck eller undergräva folkrätten. Om vi menar allvar med att stå upp för demokrati, fred och mänskliga rättigheter måste det också märkas i vår exportkontroll. Därför bör riksdagen avslå propositionen i de delar som luckrar upp regelverket och i stället ställa sig bakom de förslag som vi lyfter fram i vår motion.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 1 och 3 i UU18, ärendet om ett nytt regelverk, och bifall till reservation 4 i UU9 gällande den årliga skrivelsen om vapenexport.