Fru talman! Jag har precis förklarat själva bakgrunden, bland annat för besöket, som innebar att man kunde förhandla ut oppositionella och fackligt aktiva från mullornas fängelser. Det blev faktiskt resultatet av den resan. I dag tror jag inte att det finns några sådana förutsättningar.

Sverige exporterar inte heller några vapen till Iran och har aldrig gjort det. Jag förstår därför inte riktigt varför Rasmus Giertz nu tar upp vapenförsäljning när det gäller Israel och sedan försöker jämställa det med att det för snart tio år sedan gjordes ett besök i Iran för att förhandla ut oppositionella. Vad har de sakerna med varandra att göra?

Det som Rasmus Giertz har problem med framkom i det förra replikskiftet med Håkan Svenneling. Han sa då att de vapen som vi ska exportera inte ska användas mot civila i Gaza. Nehej, så Israel angriper inte civila? Är det så vi ska tolka Rasmus Giertz? Vad säger vi då till de minst 70 000 människor eller de 20 000 barn som ligger döda under rasmassorna i Gaza? Vad säger vi till det lilla spädbarn på sju månader som i förrgår sköts till döds vid en vägspärr på Västbanken på grund av att IDF möjligen missuppfattade situationen eller något liknande.

Alla vet att det inte kommer att leda till någonting och att det inte kommer att bli någon utredning. Det är så gott som straffritt för den israeliska armén och bosättarna att begå vilka brott som helst mot den civila befolkningen.

Det som Rasmus Giertz lägger upp för när han öppnar för storskalig vapenexport från Sverige till Israel är att svenska vapen – stridsfordon, kanske till och med flygplan eller vad det nu kan vara som han vill skicka – kommer att användas för att begå dessa krigsbrott. Om det skulle bli så kommer Sverige att skämma ut sig, och då kommer Sverige att få ett helt annat internationellt rykte än i dag.