Herr talman! Efter fyra år som finansmarknadsminister återkommer ministern fortfarande gång på gång till vad som har gjorts och inte gjorts tidigare. Han borde ta ansvar för sin egen politik under de fyra år då han själv har styrt.

Det låter som att finansmarknadsministern är nöjd med hur situationen ser ut när det gäller bedrägerier i Sverige. Det skulle inte jag vara om jag var finansmarknadsminister. Bedrägerierna fortsätter, så jag tror att Moderaterna kanske inte har tittat på den statistik som finns. Vi har stora problem med bedrägerier, och många känner stor oro.

Finansmarknadsministern säger att han har svarat på alla mina frågor, men det har han ju inte. Jag tänker därför att jag ska återgå till att försöka få svar på de frågor jag har ställt.

Ministern har väldigt ofta talat om de samtal han hade med bankerna under 2023 och 2024. Jag undrar om han är lika nöjd med vad som kommit ut av de samtalen som han är med hur statistiken över bedrägerier ser ut.

Det finns fortfarande oerhört mycket kvar att göra, och jag har till exempel ställt frågan om ministern bedömer att dagens nivå av transparens ger bankkunder tillräckliga möjligheter att fatta informerade beslut i valet av bank. Flera gånger har finansmarknadsministern nämligen sagt att detta inte är något som man ens behöver titta på; det är bara att ringa till bankerna och begära ut statistiken, så får man det man behöver.

Finansmarknadsministern kanske ska titta på exempelvis det som Villaägarna gjorde. Man valde att ta ministern på orden och frågade bankerna om deras bankbedrägeristatistik, för att se om informationen faktiskt går att få ut i praktiken. Resultatet visar att det inte går: 23 banker sa nej, och resten svarade inte, trots påminnelser.

Det man åtminstone skulle kunna överväga, men som finansmarknadsministern inte kommenterar, är en ändring så att det går att få ut statistik på aggregerad nivå. Valfrihet, som Moderaterna väldigt ofta säger sig värna, bygger nämligen på att människor ska kunna göra informerade val. Statsrådet har dock sagt att det är väldigt svårt att förstå den statistiken och att den kan vara svår att tolka. Men enligt ministern klarar ju svenska folket mycket väl att jämföra skolresultat, vårdköer, räntor, avgifter och energipriser, så varför skulle människor inte klara av att jämföra den statistik som bankerna skulle kunna ha möjlighet att ta fram?

Jag undrar därför fortfarande hur statsrådet ställer sig till detta. Är han beredd att göra någonting åt det? Är statsrådet nöjd med att OECD indirekt säger att Sverige är sämst i klassen när det gäller hanteringen av ekonomisk brottslighet? Är han väldigt nöjd också med det? Jämfört med andra länder är det i Sverige i dag väldigt svårt att åtala en juridisk person, det vill säga ett företag. Är statsrådet beredd att göra någonting åt det för att på allvar få bukt med den ekonomiska brottslighet som bedrägerierna är en del av?