Herr talman! Jag tänker att det kanske inte är helt lämpligt att ställa folk till svars som inte kan vara här och försvara sin ståndpunkt. Jag svarar för min del, för mitt parti och framför allt för regeringens synpunkter när det gäller dessa frågor.
Jag kan inte nog understryka att i stort sett allting vi har gjort under den här mandatperioden inom äldreomsorgen har handlat om att öka tryggheten och säkerheten för äldre och se till att äldres integritet och självständighet kan värnas – och därmed också valfriheten och kvaliteten i alla delar. Det gäller alla de reformer vi går fram med.
Ett otroligt viktigt perspektiv har varit att stärka alla fantastiska medarbetare i deras arbete. De går varje dag till jobbet och sliter hårt. Jag vet att det är otroligt tufft på många ställen, givet att kompetensförsörjningen är den allra svåraste nöten att knäcka när det gäller äldreomsorgen men också det faktum att kompetensnivån i vissa fall är alldeles för låg. Men steg för steg höjer vi kraven för att få jobba inom svensk äldreomsorg, och då handlar det om att just stärka medarbetarna på arbetsplatsen.
Vi satsar på Äldreomsorgslyftet, som jag verkligen kan ge er en eloge för att ha infört. Det är kanske det enskilt viktigaste och bästa statsbidrag som har utformats i den här kammaren. Det ger pang för pengarna direkt, som jag brukar säga, och kommer dem till del som de är till för, det vill säga de äldre, och stärker medarbetarna på plats.
SKR har dragit slutsatsen att vi tack vare Äldreomsorgslyftet har lyckats bromsa upp kompetensbristen i svensk äldreomsorg. Det är klart att vi då fortsätter att utveckla det.
År efter år har vi dragit käppar ur hjulen för att kommunerna verkligen ska kunna nyttja detta statsbidrag. Tyvärr nyttjas än så länge bara ungefär 1,2 miljarder av 1,8. Därför har vi valt att inte gå vidare och utöka det ännu mer, nu när även språkkravet ingår. Men jag hoppas verkligen att varenda krona i Äldreomsorgslyftet används i kommunerna och kommer dem till del som behöver det bäst, det vill säga medarbetarna, för att stärka kompetensen och därmed öka kvaliteten för de äldre.
Vi har varit tydliga i vårpropositionen med att vi ser ett behov av att fortsätta stärka kompetensförsörjningen i kommunerna. Det är också regeringens uppdrag. Steg för steg har vi som sagt stärkt kompetensen. Vi inför nu språkkravet för att äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda. Vi har i många år sett väldigt stora brister. Socialdemokraterna mäktade inte med att ta tag i dem, men det gör vi nu. Utgångspunkten är givetvis att äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda.
Man får inte den valfrihet och den möjlighet att påverka sin livssituation som man förtjänar om man inte kan förstå och göra sig förstådd. Det är A och O. Det handlar givetvis, herr talman, även om medicinsk säkerhet, dokumentation och läkemedel och att det måste bli rätt. Men det handlar precis lika mycket om arbetsmiljön och att stärka alla dem som jobbar inom äldreomsorgen. Vi ska inte sparka ut dem som gör ett fantastiskt bra jobb men kanske inte pratar perfekt svenska utan snarare se till att de kan vara kvar och att stärka dem i svenska språket så att de kan göra sin fantastiska insats och de äldre kan förstå och göra sig förstådda.
Språkkravet är minst lika viktigt för arbetsmiljön som det är för den medicinska säkerheten. Där handlar det förvisso och liv och död. Men att säkra svenska språket och att ha språkkravet kommer att minska frustration och onödiga konflikter och framför allt bidra till en bättre och trevligare arbetsmiljö.