Herr talman! Eva Lindh har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Sveriges kommuner har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att stärka äldreomsorgen och möta de växande behoven.

Sverige står inför en demografisk förändring där gruppen äldre, särskilt de allra äldsta, ökar i antal. Det är i grunden en positiv samhällsutveckling som speglar ökad livslängd, bättre hälsa och ett samhälle där fler kan leva ett långt liv. Detta är något vi ska vara mycket stolta över. Samtidigt innebär denna utveckling att äldreomsorgen behöver fortsätta utvecklas för att möta både dagens och framtidens behov.

I Sverige har vi en ordning med kommunalt självstyre. Äldreomsorgen ryms inom det kommunala ansvarsområdet. Kommunerna har genom den kommunala beskattningsrätten både ett långtgående ansvar för och en stor möjlighet att påverka finansieringen av sin verksamhet. Skatteintäkterna står för den allra största delen av kommunernas totala intäkter. Kommunernas ekonomiska förutsättningar är därför, liksom för övrig offentlig sektor, starkt kopplade till skatteunderlagets utveckling och den ekonomiska tillväxten. För att långsiktigt stärka kommunernas ekonomi och förutsättningar att finansiera äldreomsorgen har därför ökad tillväxt och en återupprättad arbetslinje stor betydelse.

Under 2023 och 2024 var det ekonomiska läget i kommunsektorn ansträngt på grund av den höga inflationen; vi ärvde som bekant en tioprocentig inflation. För att stärka kommunernas förutsättningar att utföra sitt välfärdsuppdrag höjde därför regeringen de generella statsbidragen med 6 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) och 10 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1). Nivåhöjningarna var permanenta och gäller alltså även fortsättningsvis. Kommunerna får också fortsatt riktade statsbidrag för äldreomsorgen, såsom sektorsbidraget, som kommunerna kan nyttja utifrån sina egna förutsättningar och behov. Sektorsbidraget uppgår för äldreomsorgen till 4 miljarder kronor för 2026.

Kommunsektorns ekonomi stärktes under 2025, och denna förstärkning antas fortsätta under 2026, främst till följd av en förbättrad konjunktur och en ökad skatteunderlagstillväxt. För 2026 och 2027 förväntas skatteintäkterna öka ytterligare i takt med en stärkt konjunktur. Lägre pensionskostnader 2025 förbättrar de ekonomiska förutsättningarna i kommunsektorn, och resultatet bedöms därför stärkas. För 2026 förväntas kostnaderna öka i paritet med skatteinkomstutvecklingen.

Äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen, som fortsätter att arbeta med reformer på flera områden för en starkare och tryggare äldreomsorg i hela landet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) förstärkt och vidgat Äldreomsorgslyftet. Kompetenssatsningen föreslås förlängas till 2027 och omfatta 1,8 miljarder kronor per år för 2026 och 2027. Regeringen konstaterar att Äldreomsorgslyftet har fått ett omfattande genomslag i verksamheterna och bedömer att det är angeläget att kommunerna även efter 2027 fortsättningsvis får möjlighet att utbilda personalen inom ramen för detta. I juli i år träder lagförslag om ett språkkrav inom äldreomsorgen i kraft. För kommunernas arbete med den nya regleringen avser regeringen i enlighet med budgetpropositionen för 2026 att öka det generella statsbidraget med 90 miljoner kronor för 2026, 165 miljoner kronor för 2027 och 150 miljoner kronor för 2028 och framåt. Där tilläggs dessutom Äldreomsorgslyftet, där de satsningarna ingår.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska lämna förslag för att stärka kompetensen hos chefer inom äldreomsorgen och förbättra deras förutsättningar att leda arbetet (dir 2026:26). Syftet är att säkerställa trygg och säker vård och omsorg för äldre genom att stärka förutsättningarna för en hållbar kompetensförsörjning. Uppdraget ska redovisas senast den 2 april 2027.