Herr talman! Jag backar aldrig. Jag backar aldrig när det gäller att öka tryggheten och säkerheten för äldre. Jag och regeringen har under den här mandatperioden steg för steg höjt kraven för att få jobba inom äldreomsorgen. Vi har steg för steg ökat möjligheterna för kompetenssatsningar för att öka kompetensen. Vi har infört språkkravet, så att äldre kan förstå och göra sig förstådda. Vi har skapat möjlighet och ett tydligt lagstöd för kommuner att kunna göra utdrag ur belastningsregister och misstankeregister. Då kan man på riktigt rensa ut bland de som är direkt olämpliga att jobba inom äldreomsorgen.

Vi har den senaste tiden läst om fruktansvärda incidenter med våld och våldtäkter som riktas mot äldre. Att man i sitt eget hem riskerar att både bli våldtagen och utsättas för obeskrivliga kränkningar av den egna personalen är helt oacceptabelt.

Vi behöver göra allt som står i vår makt för att se till att detta aldrig händer igen. Jag har nu jagat kommunerna för att de ska ta möjligheten att göra utdrag ur belastningsregister och misstankeregister. Vi ser också i en utredning, som är på gång, över möjligheten att göra det obligatoriskt – inte valfritt utan obligatoriskt – att göra de här utdragen ur belastningsregister och misstankeregister, även under befintlig anställning.

Under många av mina studiebesök och samtal med äldre har jag känt att det finns en rädsla och en oro, ofta hos äldre kvinnor men även hos äldre män. Man känner sig inte bekväm, kanske framför allt med att det är så många olika ur personalen som springer i ens hem – vi har problem med kontinuiteten. Men man skulle också verkligen vilja välja kön på den personal som utför den mest intima vårdhygienen.

Det har jag bejakat. Och det var just det löftet jag gick ut med. Jag sa att måste vi titta på detta. Det är nästa steg, inte för att kommuner runt om i landet, äldreboenden, enhetschefer och även hemtjänstgrupper inte gör vad de kan för att faktiskt redan i dag tillgodose de här önskemålen utan för att det finns de som känner oro och rädsla över att inte ha rätten att välja kön på den personal som utför den mest intima vårdhygienen.

Just därför sa jag att jag tycker att det är självklart att vi måste titta på den här frågan. Vi behöver titta lite bredare, ta hänsyn till fler olika frågor och aspekter och analysera detta noga. Vad kan det här få för konsekvenser? Är det möjligt att genomföra det? Jag tror helt klart att det är möjligt. Det gäller både rätten att välja och rätten att välja bort. På så sätt kan man öka tryggheten och säkerheten för äldre och se till att deras valfrihet och inflytande över det egna livet blir starkare än i dag.

För att detta ska kunna ske behöver vi dock tillsätta en utredning. Det har jag varit jättetydlig med. Jag har förståelse och respekt för att ledamoten kanske inte följer allt vad jag säger, men jag har varit väldigt tydlig i den frågan. Det här är inget konstigt. Det gäller i stort sett allting som vi föreslår. För att ett förslag ska kunna bli verklighet måste frågan utredas, alldeles oavsett om det är riksdagens ledamöter som väcker motioner eller regeringen som tar initiativ. Saker och ting behöver utredas i Sverige för att det ska bli rätt och riktigt och korrekt i alla 290 kommuner, till exempel för alla som är i behov av äldreomsorg, alldeles oavsett om det är fråga om boenden och hemtjänst i privat eller kommunal regi.

När jag säger närtid menar jag just närtid.